måtte besluta att nämde bevakning bör återkallas, derest dom i konkursen icke dessförinnan mellankommer. Då det kan intressera våra läsate att erfara de skäl och -motskäl, som vid öfverläggningen i denna fråga hos hrt follmäktige nu förts, meddela vi här hvad revisionsberättelsen derom innehållor: Sedan fullmäktiges uppmärksamhet blifvit fästad derpå,-att inställelsedagen uti handelshuset Johns ä komp:s hos Stockholms rådhusrätt anhängiga konkurs komme att inträffa den 12 Juli detta år,-väcktes vid fullmäktiges sammankomst den 1 i samma månad fråga, om icke det vite: af 509,000 rdr rimt, som nämde handelshus utfäst för fullgörande af första punkten i lånekontraktet, borde i konkursen -bevakas. . Härom uppstodo bland fullmäktige olika tankar. Å ena sidan yitradesaf justitieborgtnästaren Holm den :åsigt: att bevakning af vitet desto mindfe kunde eller borde å gro, ee vägnaår verkställas, som tiden för fullgörende af de förbindelser, Johns komp. i kontraktets förstå punkt sig åtagit, ännu icke hade inträffat, då kontraktet den 26 sistlidne November till riksgäldskontoret återstäldes. Som det vite, hvartill Johns komp. sig förbundit, endast afsåg uppfyllandet af de i första punkten gjorda stipulationer;: kunde följaktligen icke heller detta vite vara försutet vid den tid Johns komp:s exemplar af kontraktet till riksgäldskontoret återtemnades. Väl hade Johns komp., hvilka i 12:te punkten förbundit sig att, inom fjorton dagar från sxontraktets underskrifvande, för vitesbeloppet ställa sådan säkerhet, som af fullmäktige godkändes, försummat. fullgöra detta åtagande. Men något sär: skilt: äfventyr för denna försummelse fanns. icke i contraktet föreskrifvet; och då fullmäktige, genom att återtaga Johns 8 komp:s exemplar af kontraktet, nåste anses hafva frikallat dem från skyldigheten att fullgöra de i förstå punkten bestämda inbetalningarne, vore deraf ock en gifven följd, att frågan om vitet äfven förfallit, Antages motsatsen, då skulle Johns komp., oaktadt de öfverlåtit kontrakcet till hela dess innehåll på innehafvaren — som ända sedan .den 26 November värit öch ännu är siksgäldsKontoret — fortfarande bibehållit rättigheven att, på de i kontraktets förstd pönkt utsatta tider, verkställa inbetalningarne å lådet; Riksgäldskontoret, som under tiden på annat båll negocierat den erforderliga lånesumman af 20 millioner rdr, hade då kommit att upplåna 40 millioner, oaktadt rikets ständer endast gifvit fullmäktige uppdrag att låna 20 millioner och. oaktadt K. M:t, vid meddelande af sin garanti å det med Erlanger afsluade lånet, uttryckligen förklarat att den förut lemaade garantien å Johns komp:s kontrakt upphört att vara gällande; Då i öfrigt riksgäldskontoret, genom emottagandet af Johps-å komp:s öfverlåtelse utaf-kontraktet, kommit i besittning icke blott af deras rättigheter, utan äfven af deras skyldigheter, enär öfverlåtelsen var af den ordalydelse, att köntraktet till hela dess innehåll transporterades på innehafvarens, skulle ock riksgäldskontoret sjelft vara skyldigt att för vitet ansvarä, så länge kontoret vore unnehafvare af transporten, På alla dessa skäl, och då det ifrågavarande kontraktet borde anses hafva upphört att: vara för Johns å komp. förbindande, enär riksgäldskontoret -ännu vore innehafvare af: såväl öfverlåtelsehandlingen som begge kontraktsexemplaren, ansåg justitieborgmästaren Holm den ifrågasatta bevakningen af deti köntraktet bestämda vitet så mycket olämpligåre, som fullmäktige sjelfve återfordrat Johns komp:s exemplar af kontraktet och derigenom annullerat detsamma, och justitieborgmästaren afstyrkte derföre på det högsta,-att en sådan bevakning å riksgäldskontorets vägnar verkstäldes. Af denna åsigt voro jemväl kyrkoherden Eriksson, majoren af Geijerstam samt h. exc. grefve Sparre. Komminister Beckman, med hvilken förenade sig grosshandlaren Berg, handlanden Brinck, riksdagsfullmäktige Johan Persson och J. G: Wassmuth, var deremot af den tanke, att då Johns komp., relan innan deras exemplar af kontraktet till riksgäldskontoret återstäldes, underlåtit fullgöra sitt i 12:te punkten gjorda åtagande att för vitet ställa säkerhet, så hade Johns komp. genom lenna underlåtenhet begått ett kontraktsbrott, som fullt berättigade fullmäktige icke blott att itertaga kontraktet, utan ock att fordra den skadeersättning, som låg i det utfästade vitet: Svenska staten hade, till följd af Johns komp:s förfarande att hafva inlåtit sig i en låneaffär af: den betydenhet, som den ifrågavarande, utan att på förhand hafva försäkrat sig om medlen ått fullgöra sina åtaganden, fått underkasta sig hårdare låvevilkor, än dem Jons komp. sig betingat, och det vore derföre icke mera än i sin ordoing, om de finge vidkännas det äfventyr, som de för kortraktets uppfyllande sig iklädt. Men äfven om detta äfventyr numera icke kunde lagligen drabba dem, eller om det ifrågavarande vitet icke kunde mot dem tillämpas, borde det icke tillkomma fullmäktige att på förhand ch utan domstols föregående pröfning och beslut efterskänka den rätt, som kontraktet i denna del haft för ändamål att tillförsäkra riksgäldskontoret. I följd häraf och på det fullmäktige icke måtteträffas af beskyllningen att hafva eftersatt riksgäldskontorets rätt och fördel, borde bevakning af det i 12:te punkten af kontraktet bestämda vitet i Johns komp:s konkurs ega rum. I enlighet med pluralitetens sålunda yttrade åsigter erhöll riksgäldskontorets ombudsman befallning att i konkursen bevaka riksgäldskontorets rätt, till det utfästade vitet; och har denna bevakning enligt hvad revisorerne af ombudsmannens diarium iuhemtat, blifvit verkstäld. Då revisorerne, på de af minoriteten anförde skäl, anse någon bevakning af det ifrågavarande vitet i Johns s komp:s konkurs icke bort ega rum, hafva revisorerne funnit sig böra hemställa, det rikets ständer måtte besluta att derest dom i konkursen icke derförinnan :mellankommer, nämde : bevakning bör återkallas.. — Enligt en korrespondens från Florens till. ett franskt blad säges Österrike vara sysselsatt med underhandlingar, som ha till föremål att ;mellan de italienska regeringarne organisera att slag assuransbolag för att upprätthålla sakernas: nuvarande ordning emot hvarje inre ippresning eller yttre påtryckning. Naturligtvis skulle Sardinien vara uteslutet ifrån förningen. Men besynnerligt nog lärer äfven sonungen -af Neapel ha vägrat att deruti ingå. paktadt ganska ifriga uppmaningar; och då närtill kommer, att Toscana och Parma visat ig tveksamma, så återstå endast påfven och rertigen af Modena, hvilka med beredvilligret omfattat förslaget. — Det nyss afslutade fördraget med Japan itgör fortfarande föremål för diskussion inom ngelska tidningspressen. Till sin af-oss relan meddelade korrespondens öfver lord El1. RR LR FRA FR a r