Grundsborgs, utanför Skanstull belägna, käl lor, med afseende å vattentillgången i dem. Förslag har blifvit framkastadt, att, jemte den större vattenledningen från Ährsta-viken, från Grundsborgs ypperliga källor åstadkomma en mindre, uteslutande för dricksbehof. Då man känner att vattenledningskomiteår. sielf ifrågasatt möjligheten att använda Åhrsta-vikens vatten till drickning, inses lätt vigten af det nu framkastade förslaget, emedan Stockholms invånare troligen annars, och ganska bestämdt på de tider då Mälarens vatten genom uppsjö är saltbaltigt, komma att för sitt behof af dricksvatten fortfarande bli hänvisade på de källor som hittills begagnats, nemligen brunnarne. Huru beskaffade dessa äro och hvilka vämjeliga beståndsdelar ingå i deras vatten, har nyligen lagts i dagen genom den kemiska undersökning, som blifvit företagen med anledning af kolerans häftiga framfart å Kungsholmen. Svenska läkaresällskapet ar redan för någon tid tillbaka, genom professorerna Huss och Wilander samt doktor Swalin, undersökt Grundsborgs källor och gifvit det mest gynsamma utlåtande om dem, såväl hvad beträffar qvaliteten som qvantiteten af vattnet. Enlikt detta utlåtande ge Grundsborgs källor minst 200 kannor i minuten, hvilket för dygnet gör 288,000 kannor, eller nära 3 kannor på hvarje person i Stockholm, spenabarnen inberäknade. Detta tydkes verkligen vara tillräckligt. — I slutet af Svenska Tidningens gårdagsartikel med anledning af regeringens afslag å valordningsförslaget i Örebro förekommer följande tirad, ämnad att utgöra sjelfva spetsen af den climax, hvartill tidningen i sin fröjd öfver denna frågas behandling från regeringens sida höjer sig: aDet var verkligen hög tid att något stäfja rytmen i den tankegång, med hvilken, vid den framkastade möjligheten att regeringen kunde vägra stadfästa per capita-beslutet, vår högt förtjente dramaturg hr Blanche den 4 November å rådhuset yttrade, att ingen mensklig makt skulle vrida den nu vunna segern ur de segrandes händer. Det påstående Svenska Tidningen här framkastar är fullkomligen sanningslöst. Hr Blanches. yttrande vid tillfället var, såsom Svenska Tidningen ganska väl vet, en replik på tullförvaltaren Ahlsells :spådom och hot. att om en valordning med Jiströstning, enligt komiterades förslag, komme till stånd, skulle densamma icke blifva långlifvad, utan en revision deraf säkerligen begäras sedan den en gång blifvit tillämpad, och hela den så beskaffade valordningen dervid blifva kullkastad, enär, enligt hr -Ahlsells förmenande, grundlagen ovilkorligen stadgar att frågan då skall afgöras -genom skatteröstning. Det var med anledning af detta Hot -som hr Blancbe genmälde, -att om hufvudstadens innevånare en gång erhållit en sådan valordning som de önskade, skulle de veta att försvara den. Han förutsatte således vid detta sitt yttrande, att en valordning verkligen skulle hafva kommit till stånd, hvilket den icke kan sägas hafva gjort innan -den erhållit regeringens sanktion, och en afsigt att på något sätt söka tilltrotsa sig en dylik sanktion; såsom Svenska Tidningen insinuerar, innebars icke i hr. Blanches yttrande. Vi beklaga att vi icke förr än nu kommit att observera, det samma förvrängning af denne talares mening äfven influtit i Svenska Tidningens referat öfver sammanträdet, ty det är verkligen anledning befara, att den reaktionära ligan hänvisat på ifrågavarande uttryck, sådant det af Svenska Tidningen återgifvits, för att på högsta ort väcka afvoghet mot den lika rösträttens anhängare. Missförstånd af en talares ord kunna visserlien ganska lätt ega rum och ofta vara helt och ållet ofrivilliga. Vi älska att tro detta ha varit förhållandet äfven i förevarande fall, ehuru saken kan synas något besynnerlig, då man påminner sig att Svenska Tidningens egen utgifvare icke vid tillfället befann sig på mera än tre stegs afstånd från hr Blanche, hvars ord han alltså bort kunna riktigt uppfatta.