Aftonbladet – 19 november 1858, sida 3

BLANDADE AM En sann konservatif. Vännen X. har en liten katt, som han bållermycket kär, fastän det lilla odjuret i hög grad eger alla de fula egenskaper, som karakterisera dess slägtes Falsk och feg på samma gång, undviker han gerna hvärje öppen strid med sin fiende, för. att i stället från något bakhåll störta sig öfver honom och derefter lika behändigt draga sig tillbaka. Mycket glupsk är den katten också, men icke mycket noggrann.i valet af sina födoämnen. Häromdagen kunde en person narra honom att svälja korkbitar, på hvilka något flott var smordt. Svenska Tidningen har i går afton låtit förmå sig att svälja en oerhörd kork, besmord med det konservativa flott, som tidningen finner så ljufligt till smak och lukt. Innan vi förevisa en afbildning af. denna kork, kunna vi dock icke underlåta att påminna om en liten historia, som stått att läsa i en nyligen utkommen resebeskrifning. En europå, som någon tid vistats i Kina, frågade en gång några köpmän, hvilkendera af sina söner kejsaren ämnade utnämna till sin efterträdare. Kejsaren börjar bli gammal och skröplig, sade han, och det vore tid att han började tänka på utöfvandet af denna rättighet. : Kineserna runkade i början blott på hufvudet; men hårdare ansatt af den frågande, tog ändtligen en bland dem sin pipa ur munnen och atgaf följande sannt konservativa svar: Ni, som så länge varit i Kina, borde veta, att vi aldrig blanda oss i politiken. -Har man icke en regering för att sjelf slippa bråka med sådant? Betalar man icke en massa af embetsmän för att bli styrd? : Och nu till den kork, som en spefågel narrat Svenska Tidningen att svälja. Så här såg der ut: From önskan. (Insändt.) Herr redaktör! Till fullständigande af Svenska Tidningens så upplysande förteckning på de busegare, som, pro et contra, deltagit i valordningsfrågans i Stockholm behandling, och hvilken förteckning Aftonbladet visligen aktat sig att meddela, skulle en ytterligare uppgift, nemiigen på de husegare, som; ehuru berättizade dertill; cke deltagit i dehsammä, vara ganska välkommen. Den skulle vara det såsom en ledning för omdömet hos den ännu tvekande, huruvida svenska folket verkligen är moget för en sådan utveckling till politisk tribet, som den vid sista riksdagen antagna grundlagsförändringen synes afse. Det ser nästan ut, hvad mången äfven vid riksdagen förespådde, som detta icke vore fallet. Att skänka medborgerliga rättigheter till sådane, som icke ens bry sig öm att be: gagna dem, sade man, skall endast gifva anledning vill ett nytt besannande af ett gammålt ordspråk, för ult att här upprepa. Det må så vara. Men månsen ärlig svensk af den gamla sorten frågar verkligen, högst obetydligt efter dessa rättigheter Konungen eger ju att allena styra riket, säger 4:de regeringsförmen, och hvaraf göres öss mera behofi Må de moderne junkrärne säga hvad deivilja om sjelfstyrelse och parlåment och dylika utifrån lånade glosor. Har man icke en regering för att sjelf slippa bråka med sådant? Betalar man icke en massa af embetsmän för att bli styrd? Månne icke just detta