fallet och den täcka utsigten. Jag påträffade der en ung karl, som befanns vara mjölnaren sjelf, och som under ett kort samtal ådagalade mycken -godmodighet och trohjertighet. Till honom gaf jag mitt uppdrag. Så snart alla gått till ro, skall ban infinna sig. Vi behöfva endast bålla oss färdiga. Jag skall icke låta vänta på mig. Men... Jag vet hvad du vill sägan, afbröt Georg. och jag går att uppfylla denna pligt. Han ryckte: ett blad ur sin plånbok och tecknade med blyerts följande: Vi hafva genomskådat ert hjertä. Ni vill bringa oss ett offer så stort, att vi icke kunna bära-det. Misstyd ej de känslor som uttala sig i den vägran, hvarmed vi undandraga oså det! Huru bära medvetandet af der outsägliga försakelse ni vill bringa oss?... Då ni mottager dessa rader, äro:vi långt borta, i-en riktning, hvari ni icke kan följa oss. Med tacksamhet för den välvilja, som förestafvat edra råd, bjuder oss likväl en inre röst att återvända till Polen, hvilken röst vi så myceket hellre hörsamma, som vi boppas att derigenom omvända ert beslut. Ni kanicke mer lända tiil vittne på vår trohet mot kung Karl; återvänd derföre -till den tjusande bostad, som: vinkar er. med utsigterna. på en framtid, : som förmår brivga glömska öfver fordna tider och godtgöra er störda frid.! Ni finner, såsom ni af brefbäraren skall erfara, en häst till ert förfogande, och under hufvuddynan i ena sängenaf vårt rum tvenne pistoler att betrygga er färd.n.. Blif lycklig, återvinn : sällheten, och ni skänker den till Georg och ...n Georg räckte pennan till Mikael, som med ögonen följt hvarje ord han nedskrifvit; han fattade den och tecknade sitt namn. Under det Georg sammanvek bladet, sade Mikael; Det finnes intet skäl för honom