ftvå år till Långholmen. Några månader förrän tiden var ute, hade han, för att tjena sina förmän, påtagit sig en stöld af kläde från en på stället. varande fabrik, der fångarne arbetade, hvar:öre han afstraffades för första resan stöld med 28 dagars fängelse vid vatten och bröd samt uppenbar kyrkoplikt.. Frigafs på hösten 1846, men dömdes: åter på 2 år till Långholmen 1847, hvarifrån han flyttades 1848 till Rindön, Tillgrep der åtskilliga klädespersedlar från en fanjunkare, hvarefter han rymde, men blef gripen och afstraffades, för andra resan stöld jemte rymning, med 40 .par spö, hvarefter han dömdes till 3, år på Rindön, men rymde åter derifrån efter 4 månader: Han blef; dock gripen i Stockholm, efter blott-trenne dagars vistande på fri fot, då han fick 50 prygeloch insattes derpå uti sex månaders cell på Långholme Användes derefter trenne månader på sjukhuset der. städes vid vården af de sjuke. Frigafs 1853, då han togs i försvar af en häradshöfding Mellberg, som var boende uti särskilt lokal på Långholmen, och hvilken han. biträdde till dennes död 1854. Afreste derpå med pass till Norrtelge, hvarifrån vägen togs öfver Grisslehamn till. Åland, der han vistades någon tid under kriget såsom fältskär. Atervände derefter till Nortelge, men stannade ej länge der, utan afreste till Skåne, hvarifrån kosan sedermera stäldes till Göteborg, der han inträffade i början :af 1855. På fråga nekade Ekström till att under falska uppgifter ha tillnarrat sig större penningesummor härstädes, men medgaf att han till låns. bekommit, sådana, Likaledes. förnekade han att ha tillgripit ;åtskilliga nipper och andra effekter, hvaröfver en förteckning företeddes hos poliskammaren. ; Efter hvad sålunda blifvit upplyst, är det klart, att denne bedragare aldrig studerat hvarken i Lund eller Upsala, ännu mindre tagit medicine kandidatexamen vid det senare universitetet, såsom han falskligen uppgifvit, endast för att åtkomma penningar. Lika ogrundad är, historien .om arfven, hopspunnen blott i samma afsigt, ehuru denna dikt på sin tid ej syntes. otrolig, helst då man läste bekräftelse. Å i tidningarne, hvilket. antingen Ekström sjelf, eller någon af hans medhjelpare, måste ha insmuglat. der. Förmodligen voro. dessa kamrater den. så kallade majoren Eurenius och kapten Wallerich, hyilka dock aldrig existerat, utan blott voro. fingerade personer, hvarföre det ej heller var underligt, att den ädelmodige majoren ej kunde infinna sig hvarken i Malmö eller i Göteborg, såsom han i bref uppgifvit till Tar miljefadern. Den med så mycken beräkning och illslughet uppgjorda planen, hvarigenom bedragaren under ej mindre än trenne år kunnat spela en sådan rol såväl bär som på flera andra ställen, har beklagligtvis förorsäkat mycken sorg och många.bekymmer ati den familj, som varit nära på att blifva ruinerad genom detta skändliga bedrägeri, hvarom denna hade ;ika Lten aning som de personer här på. platsen, hvilka både på offentliga ställen och i enskilta samqväm sällskapat med bedragaren, hvilkens redbara utseende och sätt att vara väl vittnade om den bildade, erfarne mannen, men ej om en. af vanärande handlingar brännmärkt bof. Målet beror på anmälan, för upplysningars vinnande om Ekströms lefnadsförhållanden m. m;, hvaremellertid den föregifne doktorn fortfarande förvaras i cellfängelset.. (G. H. o. S. T.) — Örebro d. 13 Nov. I måndags afdömde Askers häradsrätt ransakningsmålet om statdrängen Magnus Erssons enka Stina Pehrsdotter, åtalad för att genom grof vårdslöshet och försummelse hafva varit vållande dertill, att en större 2-våningars manbyggnåd uti Wad under Båsta egendom onsdagsaftonen den 4sistlidne Augusti nedbrunnit, dervid tvenne statdränger, Anders Erssons och hans hustrus Anna Cajsa Pehrsdotters flickebarn Anna Sofia och Carolipa Fredri:a, det ena 6 och det andra 4 år gammalt, blefvo lågornas rof. Stina Pehrsdotter, född i Svennevadsby den 5 Augusti 1798, erkände att hon omkring kl. 6 på aftonen upptändt eld uti spisen i det rum af byggningen, uti hvilket hon varit boende, och derpå satt en panna för att koka bönor, hvarefter hon med sin stickstrumpa lemnat : rummet, å hvars golf funnits både hyfvelspånor och täljspånor af al: och björk, till större myckenhet, och bezifvit sig till enannan der boende qvinna, Britå Stina Olsdotter, för att prata. Efter förloppet af en halftimma eller ännu något mera återvände Stina Pehrsdotter. tillssitt rum, som då var fullt af rök. Betagen af förskräckelse, skyndar. hon ut, lemnande dörren till hälften öppen efter sig, samt fattar en skopå och ämbare, med hvilka hon återvänder och gjuter det deri förvarade vatten i spånorna, som brunnd. — I följd af den starka hettan, måste. hon likväl ögonblickligen lemna rummet. Elden griper genast omkring sig, och inom få andetag flamma eldgap ut genom fönsterna. Alla karlar voro ute på arbete; endast 2.å 3 qvinnor hemma, ibland dem Anna Cajsa Pehrsdåtter med: sina trenne barn. Rök och lågor tillkännagåfvo oförmodadt, att hon måste lemna sin bostad, belägen 2 trappor upp med gång genom 2:ne rum. Drifven af lågorna, som mött henne redan i första trappan, rycker hon till sig sitt minsta. barn samt tillskriker det älsdta att taga hand om det medlersta och hålla .sig fast vid henne. Åsynen af lågarna förskräckte det älsdta barnet, som, oaktadt moderns rop, återvänder till rummet, men redan; vid tråppans början uppflammade elden ifrån det mellersta barnets. kläder, Omgifven af lågor, måste Anna Cajsa Pehrsdotter brådstörta ned-på gården, utan att kunna begagna något medel till barnens räddning, som också redan varit för sent. Påföljande morgon träffades ibland ruinerna lemningarne efter de 2:ne innebrända. barnen, af det minsta blott en liten bit af mågen, men af det älsta magen jemte något af de ädlare delarne. ,All.i huset befintlig lösegendom blef ett rof för lågorna. Stina Pehrsdoter dömdes, att böta dubbel mansbot eller, vid bristande tillgång undergå 28 dagars fängelse vid vatteh och bröd. Allt ersättningsanspråk efterskänktes. De brandskadade hafya med vanligt ädelmod blifvit omhuldade af godsegaren. -—Glanshammarsihäradsrätt har nu meddelat utslag, rörande förre trumslagaren Anders Petter Asp ifrån Racksätters egor i Götlunda socken, åtalad, att hafva rådt och hjelpt en mängd -hafvande qvinnor med abortivmedel, utaf; hvilka ;en, pigan. Sofia, Andersdotter ifrån Rannberga, ansetts. hafvasljutit döden. Sundhetskollegium, till hvilket handlingarne varit öfverlemnade,har: förklarat, att den injektion, Sofia ndersdotter . begagnat, och de öfrige medel, Asp öreskrifvit. och Sofia Andersdotter under sin grossess bevisligen nyttjat, hafva varit vållande till både fostrets och hennes död, samt att de af Asp föreskrifna injektioner och medel med säkerhet kunna antagas vara i stånd, att framkalla fostrets död och förtidig födsel, Häradsrätten ansåg Asp, i brist af fulla bevis, icke kunna fällas för. Sofia Andersdotters död, utan dömde honom, såsom åtminstone öfvertygafl, att hafva rådt och hjelpt henne att fördrifva foster samt att hafva innehaft arsenik; utan att densamma på föreskrifvet sätt hafva åtkomrcit, att, derest han saknade tillgång till böter, undergå 28 dagsrs fängelse vid vatten och bröd; Sofia Andersdotters moder, syster och. uppgifna fästeman, hvilka varit misstänka för delaktighet, äfvensom alla de qvinnor, som Asp angilfvit hafva utgjort föremål för hahbs råd och hjelp, frikändes jemvål i saknad af: laga bevisning. i (N.n. A.)