Aftonbladet – 17 november 1858, sida 1

lugn-i naturen. Med. en röst af-tillhälften undergifvenhet och till hälften en undertryckt bitterhet sade han: Jeg är er fånge. Dessa ord jeroteförvandlingen från den hånande och trotsiga hållning, han plägade visa, verkade på de begge ynglingarnes hjer-tan som värman på vaxet. Er frihet tillhör er, sade Geörg. Den skall af oss aldrigblifva er beröfvad. Hafva vi ej redan lyckats öfvertyga er derom ? sade Mikael. : Verkan af ögonblickets öfverraskning och den känslans liflighet, som tillhör er ålder, hafva visserligen låtit mig erfara ett sådant beslut; men jag återger er detrför att utbyta det mot ett, som bättre öfverensstämmer med förnuftet och edra pligter. Vi hafva i detta följt begges röst och ännu, en tredje — hjertats, sade Mikael. Hjertats? utropade Radziejowsky med ögat flammande af en stark, men ömhetsfull låga. Är det denna jag hör? Om denna för er har någon gällande kraft, så tillåt oss att i den, och endast i den, få tillägga ännu en bön! sade Georg. Talen! —— Nej, tigen, ty I bafven funnit sättet att göra er oemotståndliga. Läs dettal bad Georg och framräckte brefvet som han skrifvit till konungen. Läs det, och bestyrk med ert löfte sanningen af hvad vi vågat gå i god förl Radziejowsky tog brefvet och läste, under det tankfulla veck lade sig på hans panna, och tecken af en djupgående inre strid visade sig på hans ansigte. Sedan han shitat läsa blef han stående med ögat stirrande på papperet länge, mycket länge, såsom för att väl betänka sig på det svar han skulle afgifva. Slutligen sade han: Entusiasmen förvillar er; det är ungdomens febersjukdom! Erfarenheten och förnuftet måste fördrifva den. I kunnen icke misstaga er på uppriktigheten af mina råd, då I läst i djupet af mitt hjerta; derföre gifverjag er dem utan förbehåll. Konung Karl är en bättre herre att tjena, och hos honom hafven I större ära och fördelar att förvärfva