Aftonbladet – 17 november 1858, sida 1

GUNSTLINGARNE. ) ROMANTISERADE-SKILDRINGAR FRÅN KARL X GUSTAFS TID. At B—-e—der. XXV: Mikaels ooh Georgs rådslag. Under det Mikael och : Georg varit öfverlemnade åt sig sjelfva i biblioteket, hade de fuunit tid att hemta sig från den förvåning, hvari de många öfverraskande händelserna försatt dem, för att från eftertankens synpunkt taga sin belägenhet i betraktande. Den skulle varit brydsam för hvilken som helst, och det tyckes som skulle det fordrats den längre framskridna ålderns hela erfarenhet för att reda sig derur; men lyckligtvis ersättes-bristen på denna hos ädlare naturer af instinkten. Sedan Georg och Mikael en stund setat försänkta, hvar och en i sina tankar, sade den: förre: Huru hafva icke alla våra förhållanden förändrats sedan några ögonblick ! Den senare skakade sorgset på hufvudet. Vår belägenhet, huru invecklad, huru besynnerlig! Samma sorgliga skakning. Och buru ömtålig En suck hördes i stället för svar. Men icke ömklig! sade Georg och slog Mikael på axeln. Vi måste handla, icke suckal Ack, Georgl, Mod, Mikael! Det är icke det, som fattas mig. Skulle vi icke förstå hvarandra bättre ? Förlåt mig! Det var icke min mening att förolämpa dig med en misstanke om klenmod. Men vi måste fatta oss i ett beslut till handling; det var dertill jag ville komma. ) Se A.B. n:ris 252—266.