Aftonbladet – 11 november 1858, sida 1

nyade anbud det har att framföra till er, ser ni mig här tillbaka för att å hans vägnar säga er, det han, som på goda skäl förmodar att ni hos er hyser den yngling, som på -återvägen från Oppeln på ett förrädiskt sätt lärer råkat i de polskes händer, för hans återbekommande vill skona öfverlefvorna af er olyckliga stad. Ett stolt leende krusade Zamoyskis vackra läppar. Konungen af Sverge lär i sannin vara i stort trångmål, då han tillåter sig ett sådant anbud. Ni har rätt att så döma! svarade Georg. En annan skulle med sin. hämd vedergälla ert dåd; men sådan är Karl Gustafs aktning för sina trogna, att han räknar en hvar af dem mer värd än en af edra städer. Om den yngling, hvarom ni talar, och som verkligen är i mitt våld, vore min fånge, skulle svaret på er fråga icke låta vänta på sig, men som min pligt fordrar att jag deröfver inhemtar en annans bestämmande, kan jag icke, eburu jag igalunda anser tvifvelaktigt hur det skall utfalla, afkunna det förr än om trenne dagar, under hvilken tid det står konungen er herre fritt att ännu pröfva sina krafter mot denna stad eller spara den för ett uppskjutet behof., Och detta bud tillåter ni mig att återföra ? frågade Georg. Det förslag ni gjort mig rör, som ni finner, egentligen icke mig; och Zamosks försvarare vet ganska väl att göra skilnad på de giller, som utställas för hans trohet, och ett förslag, hvilket måste betraktas som ett yttersta försök till räddning. Säg er herre detta.n Georg gjorde sin helsning för palatinen, vände om sin häst och aflägsnade sig. Zamoyski, som var i okunnighet om Cazarneckis antågande, sände genast ett bud för att uppsöka honom med underrättelsen om för