pf 4:0 Utaf det för anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellens vattendrag i Norra HelTsingland vid sistförflutna riksdag beviljade lån å 370,000 rdr, innevarande år utgifna rdr 185,000. — Jernvägslånets historik. Å Posttidningen har i går afton börjat meddela några utdrag utur rikets ständers revisoTrers nyligen afslutade berättelse öfver riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning under år 1857 samt en del af 1858. Deri förekommer bland annat en redogörelse för de åtgärder, som från riksgäldskontorets sida blifvit vidItagna för uppnegocierande af det utaf stänI derna beslutade jernvägslånet, hvilken redogörelse synes oss ega det allmänna intresse. fatt vi anse oss böra här återgifva densamma. Uppsatsen i P. T. lyder sålunda: I Som utrymmet förbjuder oss attidess helIhetåtergifva den intressanta berättelsen om Jalla vexlingar, som denna affär undergått från Iden 18 Aug. 1857, då riksgäldskontorets fullmäktige underrättades om rikets ständers beslut att upptaga ett jernvägslån, intill den 5 Februari 1858, då lånet afslöts i Frankfurt am M., vilja vi endast här i kronologisk ordning uppräkna de förnämsta tilldragelserna. Den 18 Aug. 1857 aflät statsutskottet sin skrifvelse till fullmäktige. Den 20 Aug. remitterades den till komissariatets utlåtande. Den 27 Aug. afgafs detta utlåtande, hvari tillstyrkes att fullmäktige genast må öfverlägga och besluta om förberedande åtgärder för lånets upptagande, ehuru K. M:ts fastställelse å rikets ständers beslut då ännu icke följt, äfvensom att kungörelse om lånets upptagande borde i den officiella tidningen införas, med tillkännagifvande att anbud å lånets hela belopp eller större eller mindre delar deraf kunde inom någon viss tid, hvartill föreslogs Oktober månads utgång, ingifvas, hvilken utväg kommissariatet ansåg bättre än att direkte vända sig till något visst bankirhus. Utlåtandet föredrogs samma dag, men fullmäktige beslöto afvakta K. M:ts beslut. Den 10 Sept. förekom likväl frågan ånyo hos fullmäktige, då efter vidlyftig debatt, derunder fem af de tio närvarande gillade kommissariatets åsigt om bestämmande af viss tid för låneanbuds emottagande, men i de öfriga :fem, ordföranden inberäknad, ansågo bättre att genom underhandlingar utan utsättande af tid afsluta lånet, beslöts att gå en medelväg och genast efter K. M:ts sanktion kungöra, att hugade spekulanter kunde hos fullmäktige uppgifva vilkoren för lånets öfvertagande till större eller mindre del, utan tidsbestämning. Den 12 och 16 Sept. justerades i riksstånden rikets ständers skrifvelse i ämnet och blef derefter till K. M:t expedierad. Den 29 Sept. blef den inför K. M:t föredragen, och samma dag erhöllo fullmäktige från chefen för finansdepartementet: underrättelse att K. M:t gillat rikets ständers beslut, på sätt ett skrifvelsen bifogadt exemplar af EK. M:ts i ämnet utfärdade kungörelse utvisade. Som nämde kungörelse samtidigt aflemnats till införande i Posttidningen, blef äfven fullmäktiges kungörande, om anbuds mottagande, samma dag i nämde tidning infördt och derefter så väl i andra svenska tidningar som i Börsen-Halle och Times. Den 1 Okt. beslöto fullmäktige att till deputerade för låneanbudens mottagande och granskning samt underhandlingarnes inledande utse presidenten Åkerman och grosshandlaren And. Berg, hvilka derjemte borde hos statsministern för utrikes ärendena och:chefen för finansdepartementet anhålla om deras medverkan för ändamålets vinnande. Den 8 Okt. beslöts att särskilt protokoll skulle föras öfver ärenden rörande upplåningen samt att hvarken protokollen eller dithörande handlingar finge, utan fullmäktiges samtycke, till trycket befordras eller eljest utbekommas, en sekretess, som fortfor intill den 2 Sept. innevarande år. Samma dag, den 8 Okt., hade fullmäktige fått från tvenne härvarande han delshus, N. Björnbeck och Johns . komp. mottaga. framställningar och förfrågningar rörande låneaffären, hvarjemte bankiren Merck i Hamburg genom telegram af den 5 Okt. tillkännagifvit, att hans firma förenat sig med bankirhusen von Rothschild och Salomon Heine samt Nordtyska banken för att å svenska statslånet göra anbud, och inbjödos fullmäktige att i Hamburg bevista deras för denna angelägenhet tillämnade öfverläggningar. Vid pröfning af dess framställningar funno fullmäktige att intet afseende kunde fästas å de svenska handelshusens framställningar, äfvensom fullmäktiges pluralitet ansåg, att, då hr Mercks tillkännagifvande icke innefattade några bestämda låneanbud eller på ringaste sätt antydde lånevilkoren, fullmäktige icke kunde lemna sitt ombud nödiga instruktioner, samt att under sådana förhållanden underhandlingarnes förande på annan ort än Stockholm skulle medföra svårigheter af mångfaldig art. Pluraliteten beslöt således att genom telegram underrätta hr Merck, att fullmäktige helst såge att han hitsände ett ombud för att ingå underhandlingar, eller åtminstone :uppgåfve de hufvudsakliga grunderna för gitt anbud, innan fullmäktige ville fatta beslut om deputerades afsändande till Hamburg.. : 2 Häremot reserverade, sig presidenten Åkerman, med hvilken majoren af Geyerstam förenade sig, på skäl, som synts: revisorerna så giltiga, att de återgifvit de väsentligaste deraf. Han yttrade bland annat: -: j Hufvudskälen för min åsigt, att inbjudningen bör antagas, hemtar jag ifrån det af: mig kända och vid flera tillfällen för fullmäktige anmälda förhållandet, att de flere spekulanter på staätslånet, som anmält sig, ryggat tillbaka den ena efter den ahdra, i följd af-den; under affärens långsamma behandling här hemma, mer oeh mer försvårade penningeställningen SO RRNARNeG RA NR ER TEA IN Ts OA EESK kn SSE