uppöfvad röst, hvarjemte han förstod att med färdighet knäppa lutan, som den tiden intog ett ganska högt rum bland salongsinstrumenter. Då, såsom i våra dagar, var musiken ett välkommet tidsfördrif i de storas salar och förskaffade sina idkare inträde dit, hvarföre Mikael, sedan man upptäckt att han egde äfven denna gåfva, blef hvarje afton uppkallad i den kungliga kretsen. XIV. Mikael råkar i en ny fångenskap. Från denna stund inträdde en ny srai Mikaels lif. Under det konungen och drottningen spelade lomber med de tvenne äldre adelsmännen, och Zamoyski med Marie dArquien antingen uppvaktade vid spelbordet eller i någon fönsterfördjupning sökte dessa ensamma, obemärkta ögonblick, som för älskande hafva ett så outsägligt värde, hade Mikael och Stephanie ofta tillfälle att sysselsätta sig med hvarandra. Ehuru deras ungdom, deras blyghet och tånken på Czarnecki, hvilken stod för deras inbillning som ett bart huggande svärd, nekade dem att genom annat än förstulna blickar begagna dessa stunder, visste dock kärleken att derunder på det ännu hvita bladet af deras hjertans historia teckna sina första stilprof. Den förstulna blicken åtföljdes snart af en rodnad, rodnaden af en hjertklappning och hjertklappningen af en suck. Louise Gonzaga, så väl bekant med alla symptomerna till kärlekens tilloch aftagande, följde med sin skarpa och erfarma blick allt hvad som tilldrog sig ide ungas hjertan. Liksom läkaren, som med fingret på pulsen känner sjukdomens närvaro innan den ännu låter känna sig för den sjuke sjelf i hela sin frukjansvärda beskaffenhet, så förstod äfven drottningen att bedöma hvad oerfarenheten ännu lolde för de unga sjelfva. Men hon såg det atan missnöje. Fullt och fast beslutad att binda Mikael vid Polens och sina intressen, hade hon ingenting emot att se sina afsigter anderstödjas af en så oemotståndlig diplomat som kärleken.