STOCKHOLM den 9 Nov. På telegrafisk väg har den underrättelse ingått, att danska regeringen nu verkligen vidtagit det steg, som redan länge synts vara det enda rimliga och det enda som kan innebära ett verkligt närmande till en lösnirg af de dansk-tyska förvecklingarne, nemligen ett upphäfvande af helstatsförfattningen i hvad den rörer hertigdömena Holstein och Lauenburg: Danska regeringen har nemligen upphäft SS 1—6 af kungörelsen den 11 Juni 1854, hvilken innehåller specialförfattningen för Holstein, sjelfva helstatsförfattningslagen af den 2 Oktober 1855, i allt hvad densamma rörer Holstein och Lauenburg, samt kongl. brefvet af den 23 Juni 1856, innehållande närmare bestämmelser rörande hertigdömet Holsteins särskilta angelägenheter. Härigenom är tyska förbundsdagens kompetens i afseende på Holstein och Lauenburg fullständigt erkänd; dessa länder befinna sig nu uti ett blott och bart unionelt förhållande till det egentliga Danmark och tillfälle är lemnadt åt nämde hertigdömens ständerförsamlingar samt de tyska makterna att ordna deras författning såsom dem för godt synes. Men i och med detsamma synes tyska förbundsdagen nu böra ha förlorat all förevändning att vilja inverka på det egentliga Danmarks författningsförhålanden och öfriga inre angelägenheter. Utan tvifvel bar den Hallska ministåren, innan detta steg vidtogs, blifvit dertill uppmuntrad från franska och engelska kabinetternas sida. Att den mycket omtalade svensknorska noten haft ett icke oväsentligt inflytande På nämde kabinetters beslut att söka åvägaringa en lösning i den antydda riktningen och förekomma en förbundsexekution i Holstein samt äfven ett direkt inflytande på danska regeringen, så att den kommit sig för med detta beslutsamma steg, för hvilket den en tid bortåt synes ha skrufvat sig, torde man kunna taga för gifvet. Rörande denna not skrifves fortfarande mycket i de utländska tidningarne, och mångahanda versioner förekomma isynnerhet i tyska blad. Efter hvad vi tro oss veta, är uppgiften om en till Sverges och Norges agenter i utlandet afgifven cirkulärdepesch i ämnet oriktig. Vårt kabinett har i ett förtroligt meddelande till de tre icke-tyska stormakterna uttalat sina bekymmer öfver de dansk-tyska förvecklingarne och sin önskan att makterna måtte tillse. att tyska förbundsdagen genom sitt sätt att behandla och bedrifva denna sak icke måtte sätta Nordens lugn på spel. Sedan de tyska bladen icke längre kunna förneka tillvaron af en dylfk not, icke heller numera frånkänna den allt verkligt innehåll och bestämdt syfte, börja de efterhand yttra sig med mycken bitterhet om detta uppträdande från svensk-norska regeringens sida. En korrespondent från Wien uti Augsburger Allgemeine Zeitung yttrar sig med mycket hån om Sverges stormaktsnycker, som icke ha någon annan grundval än dess af hela den öfriga verlden glömda stormakts-reminiscenser,, och säger, att Sverge bland annat tagit sig för att konstituera ett skandinaviskt Norden, som knappast existerar såsom geografiskt, mycket mindre såsom politiskt begrepp, och till följd hvaraf det betecknar såsom ett attentat mot Sverges och Norges kronor allt hvad som griper in uti detta begrepps töckniga omkrets, Författaren finner detta så mycket löjligare, som det icke visat sig att Sverge i någon sak på senare tider på ringaste sätt kunnat ingripa uti historiens gång. Danska tidningen Fcedrelandet yttrat med anledning af denna tyska utgjutelse: Vi kunna dock erinra derom, att svenska och norska truppers sammandragning i Skåne och partiella öfverförande till: Fyen sommaren 1848 bidrog till att stämma Tyskland betydligt fredligare; att det var konungen af Sverge och Norge, som bemedlade vapenstilleståndet i Malmö och slutligen, att svenska och norska trupper höllo nordliga hälften af Slesvig besatt under stilleståndet 1849—50. Det har icke heller blifvit ansedt för orimligt, att den mellan vestmakterna och Sverge år 1855 afslutade så kallade Novembertraktaten i någon mån bidragit att sluta det orientaliska kriget. Man kunde med långt större skäl fråga, hvad inflytande Tyskland med sin långa Katzenjammer, efter sin berömda Polterabend. utöfvat på verldshistorien och specielt hvad inflytande den nordtyska stormakten och tyska förbundet utöfvade, då det orientaliska krig.t anvisade Europas så kallade. centralmakt en mycket betydelsefull ställning; om de kanske icke då höllo till godo med den uslaste statistroll? Den ryska tidningen Invaliden anställer betraktelser öfver svensk-norska noten från rysk synpunkt. Till och med här synes den, såsom vi of.an antydt äfven till ryska kabinettet sända noten ha utöfvat något inflytande; ty det förut i denna sak uti fullkomligt schleswigsholsteinsk riktning gående ryska bladet förebrår nu Tyskland, att det ställer sina fordriugar för högt och vill göra Holstein till en blott nominel besittning för den danska kronan. m— Kronprinsen-regenten har i dag hållit konselj. — — I extra ordenskapitel den 6 dennes har anal Mast anvnliat DaAskteldasoo oo 2 TJA