Aftonbladet – 8 november 1858, sida 2

händelse, hvilken, oberäknad som ett stjernskott, skingrat bilden och kastat den ena stjernan inom sferen s? ct system, i hvilket hon utgjorde den ga solen. Klart inseende, att just dessa egenskaper, genom hvilka Mikael gjort sig till fiende med alla Polens fosterlandsvänner, skulle. vunna för Johan Casimirs tjenst, bringa denne och landet mera nytta än utgjutandet ar hans blod, beslöt hon hans räddning. å Czarnecki var icke förr utom Oppelns portar innan Louise Gonzaga, till hvars politik det hörde att framhålla Johan Casimirs mak i allt och endast öfva sin egen bakom skärmen af denna, bestormade honom med böner om lindring i Mikaels fångenskap. Johan Casimir åter, som i dessa böner endast fann en återklang af sitt eget hjertas röst och dessutom var främmande i konsten att mostå sin gemål, lät genast tillkalla Zamoyski och gifva honom sin önskan tillkänna. Denne var ung och kär. Om han än haft mod att vägra sin monarks önskan och trotsa hans missnöje, skulle han nödgas gifva vika för sin tlskarinnas. Han kände viljornas utgångspunkt och visste ganska väl att hade drottningen föresatt sig det, skulle hon ej-lemna något medel obegagnadt, och att hön Hade Marie dArquien.i sitt våld. , Zamoyski var derföre nog klok att förbinda sig konungen på samma gång han gaf vika för nödvändigheten. Så samverkade omständigheterna till mildring i fikaels öde. Från sitt skumma och fuktiga fängelse såg han sig också innan kört försatt i ett ljust och gladt rum på sjelfva rådhuset, fick en ung, hygglig gosse till sin uppassning och blef af denne tillfrågad om hvad han önskade till sin sysselsättning. Mikael, som i allmänhet var begåfvad med ganska goda naturanlag, hade framför allt en