Aftonbladet – 8 november 1858, sida 1

Det tror jag visst ! Omöjligt Karl Gustaf vågar allt, och i segern öfver det omöjliga sätter han sin ära. Men detta skall han väl låta vara ! Om vi veta att förekomma honom, ja! I annat fall skall han icke försumma detta medel att utvidga sin kungliga makt. Välan då, min kansler! Det är afgjordt, min öfverste?, Afgjordt att jag förr låter: döda mig än afstår en enda hårsmån af de privilegier, som sedan urminnes tider tillhöra mig som polsk adelsman., Och Sapiehas resliga figur tycktes höja sig ett helt hufvud under det han uttalade denna föresats. Det är godt! I morgon reser jag för att anskaffa penningar till kungen, som deraf är i ett tryckande behof. Under tiden tillvällar ni er hans förtroende. Vägen dertill är lätt. Underblås endast hans tvenne hufvudpassioner — ärelystnaden och böjelsen för äfventyrliga företag; begagna er af dem, och ni Kar honom i ert våld! Ingenting kan ljuda behagligare i hans öron än eröfringar och faror. Med klangen af dessa tvenne ord : kan ni drifva honom till Arabiens öknar, om våra planer det fordrade. Men. jag hoppas att ett nederlag skall möta honom på närmare håll. Med er lokalkännedom och er skarpsinnighet dessutom, öfverlemnar jag åt er. att under de fientligheter, som Johan Casimirs återkomst nödvändigt måste uppkalla, ordna lägligheterna till frambringandet af ett sådant resultåt. Och sedan, min bästa öfverste, sedan!... Vi känna alltförväl grumlet af de inre förvecklingarne inom vårt land, för att ieke veta hvar vi under närvarande svaga styrelse skola lägga ut våra garn. Och Radziejowskys ögon lyste af glädje. 2, Ni är storartad i edra planer, Radziejowsky.