Aftonbladet – 6 november 1858, sida 3

i arbetarnes redbara afsigter till desamma mot satta ändamål. Men å andra sidan bör nog: skiljas mellan hvad som bör göras för attaf jelpa deras behof af undervisning, hvilka. re: dan äro ute i verlden, — vare sig i egenskap af lärlingar, gesäller, mästare, -fabrikanter jordbrukare, tjenstemän 0. s. v., men numera icke hafva tid att förskaffa sig grundlighet en: i elementarkunskaperna, utan måste så att säg på hafs inhämta en tillfällig och ytlig kunskap om litet af hvarje— och hela den delens af det uppväxande slägtet, hvilken icke behöfver komma ut i verlden förr än den fåt en sådan undervisning, att den kaa utvidga och tillämpa densamma uti det praktiska lifvets storskola?, — — — — — Jag kan till en början icke dela den åsigt direktionen (svenska slöjdföreningens) i sjelfva verket uttalat, att all lägre teknisk undervisning skall inrättas efter deras beqvämlighet, hvilka redan ingått i lära eller på annan väg kommit ut j det praktiska lifvet. — -—— — Jag inser visserligen, att det tyvärr är nödvändigt att ställa undervisningen för lärlingar, gesäller och dylika på dessa tider, och att söndagsoch aftonskolor för dessa således böra tills vidare finnas; men jag kan icke så misströsta om en bättre lott åt våra samtida näringsidkare, att jag skulle vilja utsträcka denna slags andervisning derhän, att man derigenom lade byende under många föräldrars likgiltighet för sina barns uppfostran, i det de, i sådant fall; skulle finna beqvämligare att sända dem till verkstaden än till skolan. Detta skull: sannolikt ske, om man använde alla disponibla medel på dylika skolor, och icke tänkte på den vida större nödvändigheten att inrätta. åtminstone tills vidare, sådana läroverk, hvarest den ungdomsskara, som egnar sig åt näringarne, kan få en god teknisk elementarundervisning — åtminstone under loppet af ett par år, just mellan den tid då hon lemnat den allmänna skolan (folkskolan eller den föreslagna gemensamma afdelningen i den nyg allmänna skolan) och den, då hon, utan at hindras i sin kroppsutveckling eller förlors förmågan af vidare själsutbildning, lämplige: kan inträda i näringarne. Jag kan derföre icke underlåta att påyrka, det staten i främsta rummet måtte sörja för sistnämda läroverk eller tekniska elementarskolor, motsvarand: Gewerbe-skolorna i Preussen, Bayern med flera tyska stater, icke endast såsom öfver: gångsskolor till högre tekniska läroverk, hvilket de blitva sjelfmant, utan såsom fullständiga läroverk för den lägre tekniska bildningen, och således icke frikostigt bestå en tillfällig och merändels ytlig undervisning med uppoffring af en grundlig, ehuru måhände mindre lätt förvärfvad.? Detta hr öfverdirektörens för teknologiska institutet yttrande hafva vi att tacka för våra utom industrien stående tekniska elementarskolor?, som — under det att svenska slöjdföreningens i hufvudstaden befintliga tekniska söndagsoch aftonskola har för närvarande 15.000 rdr rmt i årligt statsanslag, och redan så tidigt på höstterminen, som den 4 November, fyrahundratjugo elever — befinna sig i Malmö; Borås, Norrköping och Örebro, med hvardera 12,000 rdr rmt i statsansläg, och af hvilka t. ex. den sistnämde hade, när hon första gången öppnades — ifall tidningarne varit väl underrättade — en elev. Finland erhöll efter samma mönster tekniska elementarskolorn, och le hafva, säger man, redan utandats sin sista uck. Hr öfverdirektör Wallmark hade, när han väntade för de af honom föreslagna skolor den . ungdomsskara, som egnar sig åt närinjarne, icke tagit i beräkning att denna skara edan vid 12 till 14 års ålder ingår i det raktiska lifvet, och att intet land är rikt nog tt föda henne utan att hon så tidigt sjelf örtjenar sitt bröd, hvilket icke kan ske om on är hela dagen instängd i skolan. Han ade väl icke nog betraktat industriens lif, är han trodde att denna skara skulle der hindras i sin kroppsutveckling eller förlora örmågan af vidare själsbildning. Hr öfverdirektören säger vidare i sitt utlåande: Då direktionen för svenska slöjdföreingen omtalat hurusom i andra länder, särjeles i England, söndagsoch aftonskolor fverallt blifvit inrättade, har direktionen förnodligen icke erinrat sig, att, enligt hvad jag det föregående haft äran anföra, just slöjdöreningarne i England sjelfva inrättat och nderhäålla alla dylika skolor derstädes, och et utan statsbidrag, och att en af dessa 216 öreningar använde å sina skolor endast i läarearfvoden 60 gånger mera än den svenska löjdföreningen påkostar sin skola. Hr öfverirektören misstog sig vid denna tillrättavising. Engelska parlamentet hade redan år 837 anslagit medel till tekniska aftonskolor ör arbetare, och dessa medel uppgingo, det ret hr öfverdirektören skref, till 14,759 , ller 265,662 rdr rmt, till nitton sådana skolor i ingland och Irland. Dessa under regeringen ydande arbetareafionskolor hafva sedermera så nångfaldigats, att de för sistlidet år i Engand, Skottland och Irland uppgingo till ett ntal af sextioåtta. Hr öfverdirektören tillägger: Slutligen kan ag, i likhet med hvad dåvarande direktioen för teknologiska institutet uti. ofvanuppagna underdåniga utlåtande anfört, icke ndgå att hysa farhåga att tillstyrka, det er förre. af staten hekthestad nunderprisn nosanetalt