skall ni tro:--De frågade omr vi visste hvar svenskarne framridit. Som de verkligen trafvat. förbi oss någon stund förut, svarade vi jakande och :gåfvo-.oss i-tal-med dem; vi fingo derunder veta, att de vore utskickade för att gripa en.polsk herre, som fanns bland dem; och som: -de tyckte ossvara. bastanta karlar och bekanta med vägar och stigar. bjödo de oss penningar, om vi ville bistå dem. De förrädiska. -polackarne b mumlade: Radziejowsky. Och som alla förrädare fegal anmärkte talaren med-ett skratt... De veta huru stryk af de svenske smakar och äro rädda om skinnet; derföre, kantänka, ville de hafva oss att skjuta för sig, de kruknackarne! Men vi voro dem för sluga! Vi skickade dem en half mil tillbaka, der vi sade att. vi sett er lilla trupp vika af, och gåfvo oss af denna vägen, som vi förmodade er hafva tagit, och der, som ni finner, vi hafva råkat rätt. Men--huru har ni just kunnat träffa på mig ? frågade kansleren, alltid plågad af sin fruktan och sina misstankar, Ni håller oss för. bra enfaldiga. Tror ni vi skulle-lupit efter näsan ?-Ni kan väl begripa, att de utskickade fått en så noggrann beskrifning på er.person, att de ej. skulle kunna misstaga sig på er; denna lät vi dem gifva osB, och när vi komrno hit till byn och fingo veta att de svenske der tagit -gitt herberge, togo vi efter den, genom en god vän bland folket här, reda på hvar ni fått ert qvarter. Begriper ni nu saken ?) I ären lika kloka som hederliga, mina vänner! Men hvad kunde väl förmå er tillallt detta ? Hmy det-kundö vara mycket; det! För det första, ser ni, äro:svenskarne ett folk som har respekt med sig. -Det är ännu i friskt minne, då de gjorde. sina tåg genom vårt land; hvem vet hvad gora, kan hända än en gång, och för alla händelser är det bättre att hos dem ha gifvit en-tjenst på hand än hafva en skuld obetald. . För det andra lemnar ni oss väl ej utan hederlig vedergällning för hvad vi nu bevisa er s pe