Herre! sade nu den unge fransmannen och upplyfte sitt stolta hufvud. Olympia är född i Arles, vi hafva lekt som barn tillsammans, och nu är hon min trolofvade.v Det låg så mycken ädel tillförsigt, en så varm öfvertygelse i den unge fästmannens ord, att hans beskyddare äfven kände sig tryggad och gladde sig i sitt hjerta öfver den tjenst han stod i begrepp att bevisa de båda älskande. I detta ögonblick förde någon vid dörrlåset; I ett nu stod den unge snabbtänkte fransmannen vid dörren; han rätade sig, satte två finger till mössan och såg ödmjukt frångande på Arthur. Dörren öppnades, och en man inträdde tvärt. Han såg sig om: Mannen här? sade han frågande och visade på den unge fransmannen. Min betjent, svarade Arthur och framtog sitt pass, der hans följeslagare var inregistrerad med mycket noggrann beskrifning på hans yttre egenskaper, ålder och syssla... Godt, sade monsieur le capitain, sedan han genomögnat passet; man måste vara försigtig i dessa tider; det är en sådan mängd franska Cayennekandidater som nu svärma i hamnarne, att man måste ha ögonen uppe. Oui cartainement, monsieur! sade Arthur med den allvarsammaste min i verlden, och den förmente resbetjenten dolde ett litet ohejdbart leende i sitt yfviga skägg, och med -en min, som såg ut som pil faut se sauver, grep han en rock och en klädesborstesamt försvann. Vi skrifva nu 1858; men har den unge flyktingens. förutsägelse gått i fullbordan? Hafva hans landsmän gjort det möjligt för honom att återvända till fäderneslandet? Hafva de lidit ...? s Flyktingen deltog såsom frivillig i sina landsmäns sista krig på Krim, återvände derifrån med den äran till Italien och bosatte sig, med Arthurs tillbjelp, iPausolippi, dit han senare hemtade sin sköna brud, som derstädes ännufjl dag kallas Provencerosenn. BETA RS I ut.