Aftonbladet – 27 oktober 1858, sida 2

en hel natt i S:t Troffime; hvarvid hon derjemte gifvit ett femfrancsstycke till de fattiga för det de skulle bedja för henne under tiden. Om hon någon gång lyfte blicken mot himlen, så skedde det endast vid något instundande åskväder, som hotade att menligt inverka på hennes spinnhushjons — silkesmaskarnes kokonberedning. Som sagdt, han sörjde henne icke. : Som hon vär rik vardt hon begrafven med de smycken hon bar vid olyckstillfället; arfvingarne satte sig i besittning af egendomen, och betjeningen afskedades. ; 5; Hvad skulle nu den arme gossen taga sig till med de små syskonen, tre barn; som ännu icke kunde kafva, elden af sig? Han sprang till fängelset och tog råd vid den gallrade gluggen och sprang åter hem för att verkställa dem; men förrådena voro små, såsom sparfvens på axet eller under takåsen; de togo snart slut, och han visste intet lefvande råd; slutligen fann han på ett; men om Olympias påfund med frygiska mössan var oförväget. så gäller detta ännu mera om Felixs, hvilket med allt skäl kunde kallas ett oråd, som dock hade de mest helsosamma följder, och ännu en gång visade lyckan sin benägenhet för de djerfva. Solen sjönk så småningom och färgade i nedergången himlen röd och klädde i ett rödt skimmer så väl fälten, der nu gräs och säd började broddas, som de grönskande vinkullarne och snön på Grenobleoch Savoyerber2 Klockan slog 8 i tornet till S:t Troffime, å Felix gick :genom de öde gatorna af de Tystlåtnas stad. Kyrkan stod öppen, och han ick in, dels för att bivista messan, dels ock för en annan angelägenhet, — han instämde andäktigt: ; Helige Johannes, på hvars bröst Kristus hvilade såsom på en tron, bed för oss!