Aftonbladet – 22 oktober 1858, sida 2

Ber 2 NRA RR RT RNE Bland -de officiella tillställarne af festligheterna märktes hertigarne af Coligniano, Dalmatien och Treviso, hvilka förut, under namnen Moncey, Soult och Mortier, varit Napoleon I:s mest devuerade marskalkar. Fem år senare var äfyen Carl X:s monarki störtad. Länsstyrelsernas tredje årsväxtberättelser. Från Jönköpings län (dat. den 15 Okt.): Stadigvarande varm och torr väderlek :har påskyndat sädens mognad, så att inbergningen kunnat fullbordas redan under Augusti månad. Höstsaden: af hvete och råg, af hvilka det förra dock föga odlas, har gifvit från 5:te till 8:de kornet. Vårsäden: vårhvete, vårråg, korn, blandsäd och hafra, har i allmänhet lemnat 5:te å 6:te kornet; men något mindre i Östbo och Östra härader. Trindsäden: ärter, bönor och vickev, odlas ringa utom i Wista härad, der den varit angripen af mask och gifvit knapp skörd; men eljest har afkastningen varit medelmåttig. Potates har gifvit rik skörd, i allmänhet 10 till 12 kornet och någorstädes ända till 20:de, men är nästan allestädes mer eller mindre angripen af torröta, så att på många ställen ända till en tredjedel deraf redan vid upptagningen funnits skadad. Af öfriga rotfrukter hafva rofvor lemnat medelmåttig afkastning, men kålrötter i allmänhet skadats af mask. Lin och hampa har gifvit förmånlig skörd. Höafkastningen har å naturlig äng varit ymnig, men på igenlagd vall ringare. Det allmänna omdömet rörande årets skörd är, att densamma kan anses öfver medelmåttan. Säden är derjemte strid och fodret väl bergadt. Från Westmanlands län (dat. d. 16 Okt.) Den vid andra berättelsens afgifvande den 18 sistlidne Augusti då redan påbörjade sädesinbergningen har derefter fortgått och afslutats under synnerlig gynsam väderlek, -hvärföre ock, då den i andra berättelsen omtalta befarade mältning af det tidigt skördade höstsädet funnits vara högst obetydlig, säden i allmänhet kan sägas vara af god beskaffenhet, ehuru, hvad vårsäden beträffar, den under mogningstiden ihärdiga torkan i någon mån hopdragit kornen, så att afkastningen i qvantitet ej allmänt motsvarar förhoppningarne under växten. Vidkommande hvarje sädeslag särskilt, uppgifves och anses: förhållandet vara följande: Hvetet: inom Westerås fögderi säges detsamma icke hafva visat sig så gifvande i spann som man hoppats, äfvensom vara mycket fröblandadt. Då likväl detta sädesslag öfverallt i öfrigt uppgifvits vackert och godt med en medelafkastning af 8:de kornet, kan äringen anses hafva utfallit öfver medelmåttan. — Rågen, ortens hufvudsäde, är i allmänhet till beskaffenheten god, vigtig och strid, hvarföre ock, då mältskadan varit högst obetydlig och medelafkastningen uppgått till 6:te å 7:de kornet, skörden anses vara något mera än medelmåttig. — Kornet och Blandsäden, som, genom den under matningstiden inträffade starka värmen och torkan, mera allmänt varit åkertunna och till någon del brådmognade, anses; efter en medelafkastning af 5:te till 6:te kornet, hafva gifvit medelmåttig skörd. — Hafran har inom Öster Wåhla och Harbo socknar af Sahlbergs fögderi blifvit något skadad af frost. På hårdare jord har den ock lidit af brådmognad; men då, på lösare jord med sankare läge, växten bättre kunnat motstå torkan under sommaren, kan afkastningen, i medeltal uppSYNEN At ev NA be Ja, med själ och hjerta, hviskade Jenny. Hastigt kände hon sig sluten till hans hjerta, och med en lätt kyss vidrörde. han den unga flickans -friska läppar. Ögonblicket derpå rusade Arvid springande in i salen;och Jenny flydde undan till modren. ,Mamma! utropade Jenny då hon kastade sig om hennes hals, nu är det förbi med din Jenny. ; Huru då? frågade majorskan leende; du ser icke ut som du vore färdig att dö. Nej, men att gifta migo Med Fritz?2 Å Ja visst! Nu har han sagt: jag älskar dig, och :..n Du har sagt honom detsamma. Icke sant? Mamma, jag älskar honom af hela, hela mitt bjerta, och äu skall ju välsigna-oss. Du känner ju att endast kärleken ledt mig., Ja, min Jenny, det vet jag. .Gud vare med eder! Och modren slöt dottern varmt och innerligt till sitt lyckliga hjerta. När den första rörelsen lagt sig, sade majorskan med sitt milda leende: Bäst lär det väl blifva att jag meddelar pappa det här, ty eljest kunde han blifva missnöjd. Men först skall du lägga min hand i Fritz och se på oss så som endast du kan se. Ack, mamma, då först vet jag att det är mig tilllåtet att älska honom. I salen stod baronen ännu qvar. Arvid hade åter begifvit sig ut, så att han befann sig allena när majorskan och Jenny inträdde. Då han fick se dem, gick ban emot majorskan medi ett vördnadsfullt uttryck. Min lycka blir först fullständig, då jag kan våga hoppas att den ömmaste af mödrar i min vård vill anförtro sin dotter. Dem: kärleken förenar; dem välsignar Gud! Blif god emot henne, och må hon för dig blifva en lika rik källa till lycka och glädje, som hon varit för mig.—Mäajorskan lade Jennys hand i baronens.