Aftonbladet – 21 oktober 1858, sida 2

i år sjelf rest att hemta-sina söner, och man väntade dem nu hem. Jenny och majorskan hade slutat sitt stora bak och putsat sig litet för-att kunna tillbringa aftonen med de hemväntade, I salen brann en -klar och flammande brasa, och på det uppdukade tgbordet voro.tvenne ljus tända. På en pall vid kakelugnen satt Jenny, med hutvudet stödt emot handen, och blickade tankfullti elden. Majorskan hade satt sig i soffan och stickade tigande på en strumpa. Tycker du icke, Malin lillan, började Jenny, att Fritz på Stjernebro blifvit bra förändrad? Nej, det tycker jag icke. Ack! Jenny, jag håller så hjertligt af honom . allt sedan vår Stockholmsresa, Huru outtröttlig var han icke då och god och hjertlig.p Ja, och huru främmande är han icke nu? Förr var han här nästan dagligen, och nu... Är han så sysselsatt med Delby, som han köpt och tänker införlifva med Stjernebro. Kanske äfven med den unga: enkan, friherrinnan Å—, som sålt Delby och bor qvar der till. våren? Hon är ett i allo älskvärdt fruntimmer; det blefve ett passande parti för vår baron. Partie mammal, Jenny såg upp på modren. Skall Silfyerkrona gifta sig?. Nå, min kära dJenny, sade majorskan, skrattande, det har han väl rättighet till. Knappt nog, svarade Jenny, leende, reste sig upp från sin plats och gick att sätta sig hos modren. Jag tror att jag skulle förbjuda lysningen. På hvad grund ? Att han förlidet är, vid den här tiden, friade till mig, sade Jenny skrattande. Ett förbud, som är ogiltigt, emedan du då gaf honom nej. Ja, Gudnås, det är sant, suckade Jenny med ett uttryck midt emellan skämt och allvar, Jag tror du sade Gudnås? : Ja visst, ty i år har jag alldeles ingenting emot att blifva friberrinna. Jennyi, Majorskan betraktade dottern. Åh, se icke så bestört ut, sade Jenny och