Aftonbladet – 20 oktober 1858, sida 2

att ni i er tur skall visa samma aktning för mina; såsom: son, : Men om jag anser mig icke kunna skänka jer min dotters hand efter.en dylik förklaring ? -Då aflägsnar jag mig och — väntar. Doktorn reste sig upp, liksomiför att låta handlingen beledsaga orden. Och.lemnar mig i en evig skuld hos er? Det blefve ert, icke mitt fel, min fru. Ni ger mig intet; val. Hennes nåd: reste sig äfven och räckte doktorn handen med ett förbindligt leende. Ni bar besegrat mig, och jag är alltför stolt att icke erkänna, det ni gjort det :.med ädla .vapen. Jag-skänker er min dotters hand och min välsignelse, såsom en ringa gärd af den aktning Di inger mig. Doktorn fattade professorskans hand och förde den till, sina läppar med de orden: Jag var förvissad att en:så, stolt själäfven skulle vara storsint. Ett enda. vilkor fäster jag, härvid, sade hennes nåd, att min. dotter ingen-delfår af detta värt samtal eller resultatet deraf, förr än . julafton, då förlofningen eger rum. Jag är skyldig henne en belöning för den tid hon så troget vårdade mig, äfven om hennes omvårdnad härflöt endast af en kall pligtkänsla. Ni skall blifva åtlydd. —— Dagen före julafton inträdde grefve Stormhjelm till sin grefvinna, Här är en inbjudning till min tant, grefvinnan H—, för oss att tillbringa julaftonen hos henne, sade grefven och räckte fram ett bref. .Jag hoppas du antager bjudningenl. Omöjligt, jag har redan lofvat bort mig och äfven dig: till min tant, professorskan, svarade; Minna. Så-å; men jag beklagar att vi den gången cke kunna uppfylla ditt löfte, emedan jag