Aftonbladet – 18 oktober 1858, sida 3

stem är icke blott obilligt (och derom skola icke orda), utan det är oklokt, det är vådligt. De högre. .beskattade, somrifra för ett sådant system handla oklokt, ty de uppnå icke det goda som de dermed åsyfta. Talaren ville nemligen. allsicke förutsätta hos dem. egoistiska eller andra dåliga syften, utan endast ett. begär att låta de goda egenskaperna och förmågorna göra sig, gällande... Man kan ju i allmänhet förutsätta, att hvarje rättänkande menniska, då hon föreställer sig en folkrepresentation, gerna ueri vill tänka sig de erfarnaste, de visaste, des rättvisaste och oegennyttigaste personer. i. landet. Men när man då -ser omkring sig i lifvet, så blir man gerna rädd. för. det. stora antalet och fruktar för att hvarjehanda dåligheter, skola hos detsamma skaffa sig inflytande och göra sig, gällande... Man funderar då så gerna på, om man icke genom hvyarjehanda inskränkningar skulle kunna bringa det derhän att man finge de bästa och ädlaste. . Läte.sig sådant nu göra, så vore det visst en god sak. Men erfarenheten lärer, att. allt sådant är fåfängligt, den äger oss att.förmögenhet icke är detsamma som förmåga, att . den, som. eger . eller, supponeras ega 10,000 rdr, icke dermed .ger någon. säkerhet, ja icke den ringaste sannolikhet för att han skulle, ega någon enda Bod egenskap framför den, som blott har 5000; att det icke är möjligt att genom några på förhand vidtagna försigtighetsmått, några konstgjorda indelningar och afbalkningar få de klokaste och mest ättsinnade, utan att man dock i alla fall måste öfverlemna utgången åt det inflytande söm det allmännå omdömet har och den :kraft som det goda och dugliga eger attgöra sig gällande. Ett sådant förlitande på det sunda omdömet och duglighetens framgång kunde med så mycket större fog ega rum, då det vore fråga omen så pass qvalificerad valmanskår som-.den här närvarande, Visserligen kunde misstag komma att ske; men det är det största misstag af alla att tro sig genom godtyckliga reglementeringar kunna förebygga alla misstag. x Det är vådligt att omfatta ett dylikt godtyckligt system. Tredje ståndet intager i vår tid en betydelsefull ställning, men denna blir lätt mycket farlig, om ståndet misskänner sin politiska mission. Dess uppgift är att söka utplåna all slags kastanda, att utvidga sig uppåt och nedåt, efterhand absorbera uti sig alltflera olika klasser och låta erkännandet af menniskovärdet genomtränga hela det störa, alltjemt tillväxande. ståndet. Men förbiser ståndet denna sin uppgift, sträfvar det i stället att inom sig bilda nya klasser. och skapa en penningaristokrati, då framkallar det emot sig ett hat, ojemförligt.häftigares än mot någon annan privilegierad klass. Den stora mängden kan till någon tid tolerera privilegierade klasser, som skola mer eller mindre representera ideella intressen; men, mot. en aristokrati, som för. sitt: privilegium endast hänvisar på penningen,känner den ett gränslöst hat och förakt. F PN Uppställer man nu en graderad ;röstskala, så antingen blir den sådan, att de högre beskattade få uteslutande makt att tillsätta riksdagsmän; och det torde vara tvifvelaktigt om de lägre: beskattades fullständiga uteslutande och .det,deraf.-alstrade hatet kunde bli. särdeles. nyttigt för samhallet. ;Eller också gjor, des skalan sådan, att de mindre förmögne kunde göra sitt inflytande gällande; det kunde då hända, att de just skulle agitera och vända sig fiendtligt mot den högre förmögenheten till följd af dess privilegium. Bildningen. och; förmögenheten skola. alltid göra sig gällande, om de komma oprivilegierade; utrustade med lagligt stadgad företrädesrätt förlorade sitt inflytande. Det visar sig i detta såsom i så många andra fall, att det mest opraktiska och det som i längden visat sig vara praktiskt är just det billiga och rättvisa: Hr Cedergren fann hr Brincksreservation vara både inkonseqvent och. opraktisk, och bestred derföre densamma. Om en sådan röstskala; som den af reservanten föreslagna, skulle tillämpas, så skulle i vissa fall den, som betalar i skatt blott ett par öre mer än en annan, ha En röst mera än den senäre och således : dubbel rösträtt mot denne, i händelse han blott hade en röst. ..Dessa öre; som den skattande kanske icke. skulle: vilja ta upp från en yäg, skulle då måhända vid månget tillfälle afgöra utgången af vigtiga omröstningar. Kunskap och snille, som sälF lan äro förenade med mycket af denna verldens goda, skulle genom en. sådan röstberäkning ofta komma att stå. påsen låg skald; hvarjemte. det; tvärtemot hvad som. i alla andra; land med parlamentarisk styrelse är händelsen, skulle vara lättare att bli valbar än valberättigad. Af, alla dessa skäl ansåg tal. såväl den af hr Brinck föreslagna röstskalan som en gråderad röstskala i allmänhet vara olämplig. Om borgareståndets ,ledamöter och de. .med dem i samma cirkel stående, vare.sig att. de genom yttre förmögens hetsvilkor äro ställda vid medelpunkten eller närmare periferien, ville med :mindre egoism och mera fosterlandskärlek omfatta denna fråga, skulle de, enligt tal:s förmenande, hylla den enkla rösträtten. Hr Brandel sökte vederlägga hr Hjertas förslag I fråga om omröstningen, hvilket han ansåg behäftadt med många svårigheter och bristfälligheter. Antagandet af enkel omröstning innebure någonting. alltför .brådstörtande, och dylika jättesteg i ett folks politiska utveckling äro icke fördelaktiga och man hade aldrig sett något ordnadt samhälle taga sådana, Bolgareståndet kommer hädanefter att erhålla flera nya elementer, som:i viss mån skola tränga ut df gamla, och valen skola, enligt hvad här blifvit öfverenskommet, ske. omedelbart; detta bör tills vidare vara nog, och man. bör icke plötsligen gå från den ena yiterlighaten till den andra; Detta var nu tal:s åsigt om. det. rätta af saken, men han ville underordna sitt eget omdöme under den redan; uttryckta åsigten, att grundlagen icke. tillåter. omedelbara val att ske. per capita,. och. den närvarande församlingep eger ingen rätt att stifta ny lag. . Hr. Bergius fann icke, det ifrågavarande förslaget vara något brådstörtadt, steg. .Sannt är V5, att den närvarande församlingen ej kan stifta Jag, men den behöfver, det ej heller i förevarande: fråga, ty. lagen är redan under, i vårt land öfliga. former stiftad. Ständerna hafva. redan förklarat de nu tillkallade såsom valberättigade och. valbarg, Ingen grundlagsstridighet ligger alltså. deruti, att de valberättigade skulle; företaga omedelbar omröstning pr capita; detta är dessutom förut under, diskussionen utförligt bevisadt. Tal. tillade. dock några ytterligare argumenter härför och för att .gendrifva. den åsigten, att man genom , beslutet. om omedelbar. omröstning öfvergått till ett nytt Wadium, ; as Magister Sohlman. erinrade i afseende på en föregående talares påstående, att intet ordnadt samhälle tagit så Dbrådstörtade steg, att man ej behö.de se längt. tillbaka .och;-vida,. omkring för: att finnar att många andra. stater. med stadgadt samhällsskick. tar git vida. större steg, hvilka.ej medfört några vådor, utan tvärtom, visat sig välgörande, Tal. anförde i detta afseende. Norge. och Danmark såsom exempel, Hvad. som ;nu. här; egentligen: vore i fråga är, när allt. kommer. .omkring, att, . jemte det-de nya.kater gorierna af. valmän erhålla sin rätt, valen i hufvud: staden komma att ske direkt i. stället för genom elektorer. Jemfördt. med, de. politiska framstegen i andra, länder, torde det fruktade jättesteget, sålunda icke. vara att betrakta. annorlunda... än,.såsom. ett uppfjät. PART 3 de 4 Hr Hjeria, försvarade: mot hr Brinck. sin uppgift, att valen i England; äre ;:emedelbara. Hr Brandel har, påstått, att. reformen: skulle blifva för brådstör, ad, men ikomitebetänkandet göres: ett metsatt nå