Aftonbladet – 14 oktober 1858, sida 3

vänskap med professorskan och ändå icke afsäga mig bekantskapen med den älskvärde grefven. Det inse vi mer än väl; men hrad var egentliga orsaken till den brutna förlofningen? Det vore obeskrifligt roligt att veta, utropade alla damerna och lutade sig fram, för att af öfverstinnan inhemta någonting, som kunde förvandlas till en liten honnett skandal. Det lärer allt hafva varit en liten kärlekshandel, mindre hederlig, med en trädgårdsmästare hos modren, som Albertine haft för sig och hvilken grefven upptäckt, så att han, i stället för att infinna sig att uttaga lysnir skickade igen ringen. Ni kan väl tänka, hvilket hårdt slag det var för den högmodiga Sophie von Krug, Hon och gubbstackarn, hennes man, suto klädda och väntade på grefven, när den åtterskickade ringen slog ned som en åska på dem. Gud vet om någonsin gubben hemtade sig efter det slaget, Jag tror bestämdt att det bidrog att påskynda hans död. Högst sannolikt, mycket sannolikt, utropade damerna i korus. Att fröken von Krug är en så lättsinnig flicka ! En trädgårdsmästare!. Det är ju förskräckligt att kunna blifva kär i en sådan karl., Ja, och gifva anledning till skandal, det är upprörande! Mina flickor få icke umgås med bhenne,, utropade en mor. Icke mina heller,, sade en annan. Men, mina vänner, nämnen för Guds skull icke mig såsom. sagesmanp, inföll öfverstinnan. Aldrig! Men vi skola hålla oss ifrån det der herrskapet; -Modren hö modig och dottern lättsinnig, Nej, jag tackar. Huru stå affärerna efter mannen ? ; Å jo, bra nog. Har herrskapet hört talas om det befängda testamentet? Ja ja men, det talar tillräckligt för saken och visar bäst huru missnöjd gubben var med hustru och dotter.