letsammas utlemnande, utan äfven skadeersättning åt dess redare, skeppare och besättning. Den officiösa tidningen Pays förklarar för ogrundad en af Bombay Times meddelad underrättelse, att flera franska slafskepp skulle blifvit uppbringade af engelska kryssare på Afrikas östra kust, samt beklagar sig öfver de engelska tidningarnes envishet att vilja såsom slafhandel beteckna den enkla operationen att utskeppa negrer från Afrika och landsätta dem i de franska kolonierna. ENGLAND. Såsom man torde erinra sig, uttärdade lord Ellenborough, i egenskap af chef för ostindiska byrån, kort efter den Derbyska ministerens bildande, en depesch, hvari han uppmanade generalguvernören i Ostind en, lord Canning, att med mildhet behandla rebellerna i Oude. Denna depesch, som kostade lord Ellenborough hans säte i ministeren, var egentligen riktad mot en proklamation, hvari lord Canning hotade de stora godsegarne med konfiskation af deras egendomar. Ett telegram från London af-den 6 dennes meddelar nu. att regeringen offentliggjort kd Cannings svar på den Ellenboroughska depeschen, men angifver för öfrigt icke detsammas innehåll. TYSKLAND. Enligt Preuss. Stats-Anzeiger skall konungens helsotillstånd icke vara sämre nu än under månader tillbaka. Emellertid antager man, att hans resa till Meran blifvit uppskjuten. : Han lefver ganska indraget i Sanssouci och ser blott få personer; bland dem synnerligen öfverhofpredikanten dr Strausz, som nästan dagligen inställer sig hos det kungliga hofvet. Om förhandlingarne i Frankfurt angående dansk-holsteinska frågan förljudes ännu ingenting tillförlitligt. Enligt en korrespondent från Frankfurt till Courier de Dimanche, skulle hr v. Biälows meddelanden i början hafva gjort ett godt intryck, men derpå blifvit ansedda såsom otillfredsställande, hvarpå förbundsdagen skulle hafva mycket närmat sig Hannovers uppfattning af tvisten. Feedrelandet anställer . med anledning af dylika nyheter från Tyskland betraktelser öfver hvad som nu för Danmark är att göra, till hvilka vi en annan dag torde återkomma. RYSSLAND. Den till förbättring af böndernas ställning neds tta adelskomiten i guvernementet Wilna har fattat följande beslut i denna vigtiga sak: 1) Så snart lifegenskapen är upphäfd, skall förräntningen af böndernas värde såsom lifegna genomföras inom 12 år. 2) Räntebeloppet skall fastställas en gång för alla och icke underkastas periodiska förändringar. 3) Bondens boningshus samt de till dem hörande uthusbygnader kunna icke skiljas från den herrskapliga grunden, utan förblifva godsherrens egendom. 4) Samtliga restantier intill den dag, då det kejserliga manifestet utkommer, blifva bönderna efterskänkta. 5) Egendoms öfverlåtande åt bönder kan ske genom frivillig öfverenskommelse mellan båda parterna genom upprättande af formligt köpekontrakt. 6) För att tillvägabringa en fond. hvarutaf bönderna kunna -erhålla lån för att kunna börja sitt jordbruk, skall en så kallad bondebank . inrättas, hvartill hvarje bonde, under den tolfåriga öfvergångsperioden, skall bidraga med 3 silfverrubler. : Dessa beslut öfverensstämma temligen noga med förslaget uti den ministeriella kungörelsen. Endast det under n:r 3 gjorda förbehållet afviker från regeringens deruti, att dennas förslag gick ut på att boningshusen och uthusen skulle skiljas från jorden och genast öfverlemnas åt bönderna såsom deras egendom. Detta adelskomitåns beslut skall derföre utan tvifvel väcka stort missnöje bland bönderna. TURKIET. Den i Konstantinopel utkommande tidningen Presse dOrient, berättar, att lord Stratford de Redeliffe öfverlemnat till sultanen en skrifvelse från britiska regeringen, hvarigenom han återkallas från sin befattning såsom engelskt sändebud i Konstantinopel, men tillika afgifvit en skrifvelse från drottningen, hvilken ackrediterar honom såsom utomordentligt, med ett särskilt uppdrag anförtrodt sändebud. Det officiella franska bladet Pays, aftrycker denna underrättelse utan att dervid bifoga något yttrande om dess tillförlitlighet. ITIndependance Belges korrespondent i Kostantinopel berättar, att lord Stratford vid sin ankomst mottogs med synbar köld, först och främst af sin landsman, den nuvarande engelske ministern. sir Henry Bulwer, hvilken, 1 stället för att genast aflägga ett besök hos den ädle lorden, helt lugnt begaf sig till en konsert hos ryska sändebudet, samt likaså af hr Butenieff, hvilken ieke hade tid att mottaga lorden, då denne kom för att besöka honom, Då lorden ombord på Caradoc) ankom till Guldhornet, sände han bud iland, för att anmäla sin ankomst och begära salut af 19 kanonskott, Han erhöll då till svar, att så snart hans skepp saluterade först, skulle helsningen blifva besvarad från Top-Hanå. Men som Caradoc ej hade några kanoner, måste lorden landstiga utan att hafva erbållit salut. NU OA da Sens a Fäst aj vb vinet nn 7 änn ten a HO öra NR TR AMERIKA. Från Domingo berättas, att Santana den 1 September inryckt uti Santiago med-2000 man infanteri och 7000. man kavalleri samt besatt stadens fäste. Santiago hade redan förut kapitulerat, och presidenten Valverde flyktat till Monte Christo, för att inskeppa sig till Turksd Island. Det fanns för ögonblicket ingen ordnad revering i landet: de förnämsta köpmän