Tre trappor upp vid Drottninggatan, i ett af de ad hösta, fanns, vid A drynden för vår berättelse, en liten täck våning. Detförsta rum man kom in uti var ett slags mindre salong eller större arbetsrum, hvilket man behagar, med tre fönster och tre dörrar. Den ena dörren förde till: egarinnans sofrum, den andra till hennes tants. Dagen efter samtalet emellan professorskan och hennes son satt i första rummet af of. vanskrifne våning ett ungt fruntimmer, omkring tjugutvå år. Hon var ifrigt sysselsatt med att rita. a ; Vid första ögonkastet föreföll hon ful. Den skarpt krökta näsan, den något stora mun.nen, de breda ögonbrynen och den mörka hyn gjorde att. hennes utseende icke alls framstod i någon intagande dager; men, såg hon upp och fästade på åskådaren sina stora bruna ögon, med ett mildt, svärmande och allvarligt uttryck, då blef hon i hast skön, och man tyckte att denna höga, breda och fulla panna var vacker såsom ett tankarnes tempel, omgifvet af det djupsvarta håret, hvilket, likt en mörk sky; böljade kring tinningar, hals och axlar och gaf ett ännu tankedigrare utseende åt pannans hvalf: De öfriga ingens eregolbundenhet