Aftonbladet – 8 oktober 1858, sida 3

———— — —O Ö ——Åe— q ———— HH MERA pojke, bereder du henne smärta, så anser jag dig för en verklig. usling, ovärdig att bära mitt namn. Huru hänger det ihop med allt det här? Jag vill hafva reda derpå. Pappa, svarade Ernst allvarligt, jag medger gerna att jag gjort mig skyldig till dessa anklagelser; men aldrig skall jag glömma att mina dårskaper kostat mamma tårar, och var förvissad, minnet af hennes öfverseende godhet, midt under det hon led af min förvillelse, skall utgöra en stark motvigt för hvarje frestelse. Jo jo men, jag skulle tro att ni fått em mor hvars like icke finnes. Berätta mig nu hela den der hyggliga historien. Majoren satte sig, och Ernst meddelade honom allt hvad som rörde hans kärlek för Gerthrud. Majoren afbröt honom stund efter annan med en häftig ed. Ernst slutade fned dessa ord. Pappa, jag vore föraktlig i mina egna ögon, om jag efter. allt. hvad mamma gjort för mig ändå kunde fasthålla en böjelsg, sor, om jag fullföljde den, blefve en bitter sorg, för henne och pappa samt en költa till olycka för mig sjelf. Fadern räckte honom handen tigande, lemnade derefcer rummet och gick ned i salen, der hanträffade majorskan. Fack! Malin, för det dw bringat Ernst till förnuft; du är en krona till qvinna, och Ppojken förtjenade sina fem och tjugo om han någonsin -glömde all den kärlek han är dig skyldig. . Ernst glömde den heller aldrig. (Forts. följer.) SE