— Vi göra oss ett nöje att meddela följande till oss insända artikel af en äldre politisk skriftställare, så mycket mera som Svenska Tidningen nyligen var färdig att uttömma sig i loford öfver nämde författare, då hon trodde sig kunna i någon mån till fördel för sina åsigter och syften tyda en artikel af honom i Dagbladet rörande sättet för valordningsfrågans afgörande. Samma taktik begagnades då samme författare förlidet år i Dagbladet förfäktade en emot Aftonbladets stridande åsigt i -regentskapsfrågan. Detåterstår att se om Svenska Tidningen är färdig att egna honom samma beröm, då hans uppsatser inflyta i Aftonbladet och strida emot Svenska Tidningens älsklingssatser. Också ett ord om den s.k. personlighetsprinoipen. För att -afgöra en tvist tyckes första vilkoret vara att veta hvarom tvistas och att.således noga bestämma föremålet för tvisten. Det är detta som Svenska Tidningens C—m icke synes hafva förstått eller velat förstå, då han författat tre krior, i hvilka afhandlas en hel :hop annat utom det hvarom frågan egentligen är. Ingen af Svenska Tidningens motståndare har nemligen påstått att i personlighetsprincipen innefattas, att alla menniskor skola vara jemlika, att t. ex. C—m skulle vara eller ens vilja vara lik eller jemlik med någon annan menniska, än mindre att fånen, straffång n, barnet eller qvinnan:skulle på grund äf personlighetsprincipen :få deltaga ixval till riksdagsmän o.s, V. vad. har således .C—m bevisåt med hela det i öfrigt -temligen tunggrodda -gycklet om absurditeten -af personlighetsprineipen? Iigenting, som behöft vederläggas, emedan det aldrig varit yrkadt. Vill :maån -deremot diskutera ärligt, så måste Man erkänna, att hvad som i förevarande fall menas med personlighetsprincipen,, icke är något-abstrakt, eller hvad C—m, -eget nog,