Aftonbladet – 2 oktober 1858, sida 3

År Ära . , 7 afslöts sammankomsten med afsjungandet af ett par psalmverser. Tiden medgaf icke, som ämnadt var, fortsättning af diskussionen öfrer doktor Sandbergs betraktelser. enn En aktad vetenskapsman har begärt plats i vårt blad för följande tippsats: Al. prof. Schwartzs Frenologiska IZuseam. Hos hvarje vän af fri forskning måste det fra kalla en känsla åf vemod att bland annonser läsa att detta berömda museum nu utbjudes till salu. Ty det synes bevisa, antingen att man hos oss ej förstår att till sitt rätta värde uppskatta, att värna och vårda en ung vetenskaps frsta, ännu späda skördar. eller måhända snarare, attfördomarne hos idkarnc af de vetenskaper, som redan anses hafva vunnit borgarerätt i den 1 1 verlden, icke tillåta dem at: erkänna ochtolerera den unga brodern, som de fast mer betrakta såsom ogräs. Hvilkendera tydningen som må vara den rätta, så är faktum nedslående det faktum, att en dyrbar, väl ordnad och väl beskrifven vetenskaplig samling, med stor möda sammanbragti af en bland vårt fäderneslands snillrikaste vetenskapsmän, skall löpa fara att gagnlöst förskingras inom landet, eller att, för att räddas åtminstone åt vetenskapen, gå till utlandet. Det tål välknappt någon tvifvel, att en samling aftryck i lera af insekter, maskar och växtdelar, en snäcksamling, eller blott en samling äggskal med samma omsorg systematiskt ordnad och väl beskrifven, skulle hafva väckt stort intresse hos naturforskarne och föranledt dem att med allt nit söka få en så dyrbar skatt inköpt för någon veten skaplig institution, och man skulle säkerligen derjemte högeligen hafva lofordat de talrika och vackra komparativa iakttagelserna öfver organernas.varierande former, de intressanta observationerna öfver de små djurens lefnadsvanor och ekonomi, de snillrika förklaringar och kombinationer den ordnande vetenskapsmannen förstått att uppdraga och utveckla fver dessa kräks fysiska och animala lifsyttringat. Men allt detta, utan tvifvel intressanta, finner man äfven här i prof. S:s frenologiska museum. Blott föremålet för vetandet här är ett annat —menniskan — och dess högsta organisation såsom kännande och tänkande, förnuftigt, väsende. Hvarföre samlar man då så ifrigt naturalhistoriens lägre föremål, under det man icke blott alldeles saknar, men synes sky en uppställning af dess högsta alster, menniskoandens organer. Skulle man verkligen anse upp stoppade skin, skallar och skeletter af allehanda djur, stenar, torrt gräs m. m. mera värde att betrakta, mera lärorika och intressanta än en samling byster, som i ett system söker komparatift åskådliggöra de, i godt å väl som i ondt, mest utmärkta personers anlag, öjelser, passioner, egenskaper och bandlingsätt: Omöjligt. — Orsaken måste sökas i forskningens naturliga utvecklingsgång ifrån oorganiska föremål till de lägre organiska alstern, och ifrån dessa till högre organiserade varelser, samt slutligen till de högsta — de intelligenta. Frenologien är det första rsök att ifrån naturforskningens sida intränga i denna högsta själslifvets hemlighetsfsfulla helgedom... Må man då tillse att den ej förqväfves i sin linda, men omhuldas och uppmuntras; ty änskönt den, omgifven af mörker på alla sidor, ännu måhända famlar omkring på krokoch afvägar, så ser den dock framför sig i fjerran sitt höga mål som en klar stjerna och kan icke fela att rikta sin kosa dit. Skulle den ock endast vara den puppa, hvarur Psyche en gång skall framgå förklarad och ren, såsom -kemien uppstod ur alkemien, eller jemväl endast en dröm, lik astrologien; hvad mer! Den var dock en gång ett nödvändigt moment i menniskoandens forskningar? öfver sin egen natur och skall derföre alltid ega ett historiskt intresse. Men säkerligen skall den ock behålla ett långt högre; ty frenologien sväfvar ej fantastiskt bland stjernorna. Den ställer för sin syp, den håller, afväger och mäter i sina händer föremålen för sitt studium. Den är således i sjelfva verket en erfarenhets-, en naturvetenskap (som blott väntar sin utveckling) och, i sin id, det högsta momentet af naturvetenskap, hvilka protester öfriga naturforskare än må deremot nedlägga, och huru klen len nyfödde än må för närvarande befinnas. Af sålant skäl hafva vi ansett det väl förtjena att med några ord söka fästa höga, inflytelserika eller förmögna personers uppmärksamhet på detta sköna museum, för att, om möjligt, rädda det åt vetenskapen och fäderneslandet. Denna samling, är sannolikt icke lott den största och dyrbaraste enskilta, men öfverräffar med visshet äfven de flesta offentliga dylika rikedom af föremål, genom dess ordnade skick och, hvad mer är, genom de fullständiga karaktersteckningar och hufvudmätningar, som omfatta och uppysa det hela. Den består af 500 byster af. personer ef alla klasser och qvalifikationer, 200 kranier (hvaraf 30 naturliga) och 10 aftryck af menniskohjernan, allt if gips och väl konditioneradt; hvartill kommer det lyrbaraste af allt, egentligen sagdt det ovärderliga, ned djup sakkännedom författade, fullständiga och väl ordnade arkivet samt ett frenologisk bibliotek af 200 band, en etudsamling, 11 lämpliga hyllor, porrätter i gravyr och stentryck, några planschverk, varibland det dyrbara af Vimont, tvenne craniomerar m. m. Ganska väl skall således detta museum försvara sin lats, hvarhelst det uppställes, i vetenskapsakademiens amlingar, å Carol. medic. chir. institutet, vid någotlera af universiteterna o. s. v., och med visshet kan ntagas att allmänheten med icke mindre intresse kulle besöka det frenologiska rummet, för att till redsställa sin vetgirighet eller nyfikenhet, än de sair, som rymma foglar, fiskar och fyrfota djur, att ske tala om det önskvärda tillfälle derigenom skulle rbjudas dem, som vilja studera ämnet. Önskvärdast ore det fördenskull, utom all tvifvel, att det blefre ulöst för statens räkning och införlifvadt med nåon bland nyssnämde institutioner. Men då man orde kunna hoppas att mecenaternas slägte icke nnu helt och hållet utdött, kunde det ock vara en nöjlighet, som vi våga påvisa, att någon förmögen erson skulle vara hugad att genom en sådan gåfva ereda sig ett tacksamt minne af fäderneslandet: ller ändtligen, om någon enskilt, som intresserar g för saken och möjligen studerar den samt redan ger början till en dylik samling, skul!e för egen del ilegna sig detta museum, så vore det åtminstone ls vidare qvarhållet inom landet, och köparen beöfde i intet afseende ångra ett köp, hvarigenom han nappt betalat halfva ioköpsvärdet, isynnerhet som aran med tiden snarare stiger än förlorar i värde. dekan oe Abdi ILANDADRE ÄMAEN, ——— Försök, anstälda på engelska regorlnens förarstaltande 1857, till pröfning af vat:nglas såsom skyddsmedel emst eldsvådor.l. örsöken anstäldes i Portsmouth och Chatam; ur de ficiella berättelserna derom bemta vi här några