Aftonbladet – 2 oktober 1858, sida 2

för deras själ uppställa ett giltigt motiv för det förakt man visar vissa saker, har man egentligen icke gjort annat än låtit själen få den vanan att icke hysa aktning, och då antager missaktning stämpeln af:ett karaktersdrag, som för hela lifvet kommer att utöfva sitt inflytande och gör att man med vanvördnad betraktar allt som icke behagar en. Pföfessorskan emotsåg med bäfvan att-hon icke skulle förmå tvinga sonen till ett parti efter hennes smak, liksom hon gjort det med dottern, och att han säkert aldrig skulle afstå ifrån en förening som han beslutat. Dessa tankar-jagade sömnen från hennes nåds ögon, och då hon slutligen somnade, drömde hon, att hennes son gifte sig med en i trasor höljd tiggerska och att grefve Stormhjelm, just i det ögonblick då presten sammanvigde honom med Albertine, förvandlades till doktor Bergström. Vid denna förfärliga dröm vaknade professorskan. Då klockan på fredagsmorgonen slog tio, inträdde grefven i professorskans sal. Har mamma underrättat min blifvande svärfar, att vi skola följas åt i dag? frågade grefven under det han och professorskan frukosterade. Det gjorde jag redan i gårn, svarade professorskan, och nu återstår blott att underrätta honom när vagnen är förspänd. : Man slutade frukosten, grefven och hennes nåd gingo in i kabinettet, och hon sade med sitt kalla leende, i det hon såg på sitt ur: Jag skall ge befallning om att man spänner för. ; : Det behöfs icke; min vagn står utanför och väntar. Då skall jag låta Hans underrätta von Krug. Hon utsträckte handen efter klocksträngen,