Aftonbladet – 1 oktober 1858, sida 2

Jag har gjort motstånd; men förgäfves. Jag har bönfallit, tigt vid hennes fötter, — lika fruktlöst. I morgon skola de taga ut lysning. . Nej, Albertine; nej, så långt skall det icke gå, utropade doktorn och reste sig upp. ,Derföre är jag här, och tänker icke återvända hem. Du är min beskyddare — den, som skall värna mig ifrån det våld man tänker begå. Richard, skall äfven du förskjuta mig? Albertine räckte honom sina händer: Doktorn fattade dem åter och tryckte dem till sina läppar med kärlekens hela värme; derefter sade han med sin djupa, allvarliga röst: Aldrig, min, älskade, skall jag öfvergifva dig, men för att jag skall kunna gagna dig, måste du genast återvända hem., ; Begär att jag skall dö, Richard; men begär icke att jag skall återvända!, utropade Albertine och tog ett steg emot dörren. Jag skall göra det omöjligt för dig att af ädel grannlagenhet återföra mig till denna hjertlösa mor. Jag skall visa mig inför dina gäster och lemna mitt namn och min heder till pris. Allt kan jag uppoffra, blott icke dig. Icke ditt namn, icke din heder gåfve du derigenom till spillo, utan min. Hör mig der: före, arma, olyckliga barn, som genom mig lidit så mycket. Det offer du bjuder att bringa mig kan jag icke taga emot, emedan jag då beginge en vanhederlig, en föraktlig handling, Du har kommit hit, jagad af din förtviflan; tt hos mig söka ett skydd, hvilket jag icke tan att fläcka din ära kan skänka . dig; nen jag skall deremot gifva dig ett, som inör Gud och lagen är giltigt. Redan innan du kom hörde jag att det skulle lysas om sönläg, och mitt beslut var då fattadt. Jag gjorle en helig ed uppå att det aldrig skulle ommi att gå så längt. Följmig derföre och tervänd till ditt hem. Z Dessa ord sades med