som allmänheten kallar konservativa junkrar, men Sv. Tidn. benämner Riddarhusets yngre höger. Namnet gör ingenting till saken; men partiet synes oss ingalunda vinna någon förbättring i karakteren genom Sv, Tidn:s förklaring att dess programm är nyttiga samhällsförbättringar, men med adel — någonting som är till den grad otydligt, att det tå! en närmare förklaring än den Sv. Tidn. derå! gifver, då hon på visst sätt reserverar sig emot programmet och påstår sig vilja samhällsförbättringar. äfven då de strida mot adelns intresse. . För .vår del måste vi bekänna, att vi knappt kunna. tänka oss ett statsmannaprograms. somvittnar om större inskränkthet i förstånd; än det, som skulle gå ut på att göra samhällsförbättringar, åtminstone i vår tid och i vårt land, beroende af adeln, och att vi helt enkelt, öfversätta -detta. så, att adeln framför allt börs äfven på andra samhällsmedlemmars bekostnad, beskyddas och dess: fördelar främjas, utan afseende -på rättvisans och det allmännas-fordringar; att partiet sålunda vid ett eller annat enstaka tillfälle icke äflas att bibehålla det gamla, ej emedan det-är odugligt och skadligt för samhället i det hela, utan emedan det icke mera duger att upprätthålla adeln, hvadan man anser att något nytt måste påhittas för dess stöd: och. återlifvande, Uppriktigt sagdt betvifla vi att-sjelfva grefve Hamilton. vill. offentligen vidkännnas ett dylikt program, eller att. Sv. Tidn. gjort honom någon stor tjenst med sin uppriktighet i detta hänseende. För öfrigt vilja Vi, fästa uppmärksamheten dervid, att .denciterade -brefskrifvarens--omdöme öfver hr Björnstjerna blifvit afgifvet innan grefve Hamilton ännu ens var minister, eller -häns minister var bildad annorledes än i gissningen och ryktet... Meningen kunde såledesicke vara att yttra-sig angående någon ä nan-ätl hr. Björnstjerna och hans förvandtskap till: en minister sådan som korrespondenten ansåg grefve Hamiltön önska. En annän sak ärom grefvens önskningar sedermera gått i fullhordän-eller icke, i afseende-å någon annan än hr B.; ty om vi rätt erinra oss, har grefve Hamilton. icke i :konseljen öfvervarit någon ånnan statsrådsutnämning än. den senaste. För egen del har A. B: särskilt yttrat sig öfver de föregående utnämningärne, nemligen både friherrarne De Geers och Manderströms samt herrarne Enemarks och Lagerstråhles, utan att dervid hafva: förnekat de goda egånskaper, hvaraf -desse herrar äro i besittning. men hvilket likväl icke. hindrat oss att: lika öppet klandra: den nu skedda utnämningen, såsom ett. resultat af grefve Hamiltons inflytande. Ingen skulle heldre än vi önska, att detta inflytande icke äfven framdees kunde göra sig gällande. I hvilken mån detta kommer att ske torde ännu vara för tidigt att bedöma, då grefve Hamilton ännu endast några få veckor-deltagit i konseljens förhandingar,: älldenstund -han hela sommaren haft ermission för att sköta sin helsa. Den nyildade. ministeåren har dessutom, oss veterligen, när vi undantaga nägra högre befordringar, Hvilkå lemnat grundade anledningar till klander, hitintills ingenting annat i allmänna rågor uträttat än förordnandet af åtskilliga komiteer,. hvilkas sammansättning :i flera fall äfven företett skäl-till största missbelåtenhet. eller lemnat bevis på bristande kännedom om personerna. Det torde således vara försigtigast att tills: vidare innehålla med de stora loford öfver samma minister, som Svenska Tidningen dikterar. Kronprinsen-regenten har i dag hållit konselj. — Posttidningen meddelar följande regeringsbeslut: : Sedan ett bolag under benämning af Söderhamns jernvägsaktiebolag bildat sig, i ändamål att anlägga: och underhålla en jernväg för lokomotiv från staden Söderhamn till sjön Bergviken och en jernbana för hästkraft förbi den s. k. Landafors sen-i Ljusne elf uti Segersta sockeh af Gefleborgs län, har K. M:t samma dag för nämde bolag fäststält bolagsordning. 5 — Under den; 4 innevarande September har EK. M:t förärat bröderna Johan Gustaf Westerberg och Frans. Ludvig Westerberg från Aljö by i Tyresö socken af Stockholms län, som den 17 November 1857 med--egen dlifsfara ur sjönöd räddat två personer, bvilkas båt under en häftig storm kantrat på: den s. k. Baggensfjerdem utanför Stockholm, hvardera ett exemplår af belöningsmedaljen i silfver af åttonde storleken, med inskrift: sför berömliga gerningar,, att i högblått band med gula kanter af. dem bäras på bröstet: — Vid föredragning, den 4 i denna månad, af bruksegaåren G. E.af Geyerstatns besvär der: öfver att, sedan Hah hös K. M:ts befallningshafvande i Örebro län anmält sig att vid egendomen Carlsund, hvari han till en fjerdedelFore egare, idka bränvinsbränning i större bränneri, E. Mits befallningshafvande. genom. resolution den 8 sistl. Juni förklarat att, enär sökanden tillsammans med landshöfdingen J. Wern och öfversten friherre C. H. Leuhusen egde Carlslunds egendom, och bränvinstillverkning af dessa egare gemensamt icke finge emot föreskriften i 14 2 mom., i Kongl. förordningen den 24 November 1857, angående vilkoren för bränvinstillverkning, derstädes utöfvas, K. M:tsbefallningshäfvande funne hinder möta för sökanden, såsom egare till en fjerdedel i nämde egendom, att derstädes idka bränvinstillverkning, har K.M:t icke. funnit skäl att i sin befallningshafvandes omförmälda beslut görå ändring. — Sedan. vid borgerskapets äldstes i Gefle sammanträde inför magistraten derstädes den 13 Juni sistlidne år, : dervid, bland annat; förekommit fråga om anmälan hos K. M:t för -vinnande af fastställelse utaf ett af borgerskapet vid allmän rådstuga den 5 Maj 1847 fattadt beslut angående upphörande vid 1859 års. slut af all. utdelning af. s. k. borgarjord; målaremöstaren C: Sjöström framstält erinran att protokollet för sistnämde dag, såsom aldrig behörigen justeradt, icke vore för. gällande att anses, men magistraten, genom beslut af förstnämde dag. förklaråt att, ehuru, så vidt inhemtas kunnat, någon justering. icke skett af protokollet för -den 5 Maj 1847, likvär och då flertalet af tillstädesvarande 1edamöter af börgerskapets äldste, af hvilka åtskillige vid samma besluts fattande varit närvarande, vitsordat detsammas riktighet samt för sin del emot detsamma ej haft något att anmärka, utan deremot yrkat att omförmaälda beslut, sådant det funnes uti ifrågavarande protokoll: uppfattadt, måtte för vinnande: af Hådig fastställelse till K. M:t öfverlemnas; ge magistratem hvad emot meranämda protokoll hblifgift föka wan sarfrbkibe vas 9 Lane tre år pe UN I — ATT eaten Use a RT TE PR SC RN ENT RETA fr Sn ot nt AT oe för I bn) li pr Fn bh. Fn et