Svenska Slöjdföreningens skola. II. Vi fortsätta och afsluta i dag meddelandet af direktionens framställning till K: M:t: Ett annat land, med hvilket Sverge kan jemföras till folkmängden -oely i hvilket in: dustrien uppblomstrat på samma grund som i Belgien, är Bäjern. Efter officiella uppgifter hade Bäjern under skolåret 1851—52. I 26 tekniska dagskolor (GewerbsSChUlel)vr. sva erdte denn ren nt BNI 2,549 lärjungar I tekniska helgdagsskolor för handtverkslärlingar och gesäller......... 7,104 I 261 särskilta teckningsskolor, hvilka undervisade såväl på helgdagarne som på hvardagsaftnarne........ ..9,973 hvaraf 1,078 vor qvinnor. I 1550 industriskolor, der hufyudsakligen handarbeten lärdes ............ 69,061 hvaraf 58;028 voro qvinnor. Tills., för industrien, undervisade... 88,687 personer, hvaraf 59,106 voro qvinnor. Af denna undervisning hade staden Närnberg, som räknar 52,000 innevånare: Iteknisk dagskola (Gewerbssehule) med 235 lärjungar, 1 teknisk helgdagsskola för handtverkslärlingar och gesäller.................: 1,367 , 1 särskilt teckningsskola på hvardagsaftnarie 60 6 industriskolor för qvinnor...... 252 Tills.; för industrien, undervisade.. 1,914 personer.! Miinchen åter, med 128,000 innevånare, egde: 1 teknisk dagsskola(Geverbsschule) med 302 lärjungar, 1 teknisk helgdagsskola för handtverkslärlingar och gesäller.......s..:..s... 360 35 särskilta teckningsskoler, hvilka undervisade såväl på helgdagärne som 23 hyardagsaftnarne, med 2,388 D hvaraf 270 voro qvinnor. å 43 industriskolof......sssssis sees 3,368 hvaraf 3,220 voro qvinnor. TFTills., för industrien, undervisade ... 6,418 personer, hvaraf 3,490 voro qvinnor. I Bäjerns tekniska helgdagssköolor för handt-verkare lemnas undervisning i frihands-, li near-, maskin-, bygnadsoch situationsritning, ornamentsteckning, -beskrifvande geometri, modellering i lera, pussering i vax, ciselering; aritmetik, algebra, geometri, fysik; mekanik och maskinlära, kemi; geografi, naturalhistoria, allmän tecknologi, teknisk kemi, teknisk varukunskap; tyska språket, borgerlig affärssstil, bokföring och religion. På vissa orter äro ett eller flera äf dessa ämnen uteslutna, allt efter som folkskolan omfattar dem; men undervisningen i de ämnen, hvilka närmast höra till konstbildningen, finnes allestädes. Det stora antalet af läroämnen har behofvet föreskrifvit. Med hvarje nytt underverk, som dennä tidens industri framställer för våra ögon; med hvarje nytt arbetsförfarande, som fordras af det nya råämnet, hvilket verldshåndeln hemfört från annat luftstreck, eller den vetenskapliga forskningen upphämtat ur naturens riken invid öss; med hvarje ny behandlingy som ett redan bekant råämnes användande till ett nytt ändamål fordrar; med hvarje nytt verktyg, som den aldrig hvilande uppfinningen räcker åt arbetarens hand, påminnas vi, att denna hand nu mera ej kan ledas utan wf skärpt omdöme, som ser vid vetandets ljus. Den närvarande industrien visar för hvar och en, som närmare betraktar henne, att alla le anförda kunskapsämnena tillhöra arbetarens verkningskrets, den krets, hvari ban lefver, len väg han har till bergning och lycka, de nedel, hvarmed vägen öppnas, det vetande len insigt, hvarefter hans daglön betalas af nästaren, den grund på hvilken han sjelf med ;kad erfarenhet skall en gång uppstiga till