j detta till halfva det pris som de kostade sta ten. I nämde hufvudskola bildades elle pröfvades lärare i teckning för de öfriga sko iorna. Det bestämdes en årlig exposition London af elevers arbeten trån alla de teck i ningsskolor som hade statens understöd. De bästa arbetena belönades. De så uppstälda konstskolor för arbetarnc i landet hade att förse alla folkskolor med lärare i teckning. Dessa efter expositionen i Loudon, år 1851 från parlamentet och regeringen utgångne nya anordningar hafva haft till följd, att dc teckningsskolor, hvilka för hela landet, London oberäknadt, år 1852 uppgingo till I hade redan inom tvenne år, eHer vid 1854 års slut, blifvit ökade med 29 nya, eller till 48. Departementets första rapport, som redogö! för år 1853, upptager: 20 lokalskolor i praktisk konst, i hvilkt antalet elever under år 1851 var 3224, hade under år 1852 fått detta antal förökadt til 6502, och under år 1853 vidare till 7117. Londons konstskola för qvinnokönet hadc under år 1851 endast 56 elever, men det antal förökades år 1852 till 104 och år 185 till 236. 86 allminna skolor med 7313 barn, hufvudsakligen af de fattiga klasserna, hade under år 18583 varit betjenade med lärare frår departementet att undervisa i elementarritning. Efter samråd med undervisningsministerer hade 921 skolmästarekandidater för de all männa skolorna i England och Wales blifv röfvade i elementarritning. 1050 skolmi stare från de allmänna skolorna hade i de partementets skolor betjenat sig af undervisningen i geometrisk ritning och frihandsritning. Hela antalet af dem som genom departementets försorg haft undervisning i ritning, kunde, med uteslutande af beloppet för Irland, derifrån uppgifterna voro ofullständiga. uppskattas till 55,000 personer. 218 skolor, hufvudsakligen för de fattiga. med 35,794 lärjungar. hade köpt modeller och ritningsmönster till ett medelbelopp al 5 för skolan, efter balfva det pris, som de kostat staten, och sannolikt med blott Y, at den kostnad, som de på annan väg skulle fått betala. De olika slags studerande, hufvudsakligen handtverkare, som i de särskilta konstskolorna (nu i antal uppgående till 43) under året erhållit undervisning i högre konst, att använda till industriens förädling, hade uppgått till 11.000 personer. Dertill hade 4500 ansökningar gjorts att få rådfråga biblioteket för konst i Marlborough House, och mera än 155.000 besök egt rum i departementets centralmuseer för vetenskap och konst. Af departementets rapport för sin verksamhet under år 1834 inhemtas: Att elevernas antal vid 33 provincialkonstskolor ökat sig med 30 på hundradet af antalet under år 1853. Att 14 konstskolor, i lika många städer med tillsammans 570.960 innevånare, hade under året haft 6536 lärjungar, och att alltså 11 personer på hvarje tusende af hela folkmängden i dessa städer begagnat undervisning i konstskola. Att antalet elever i samtliga provincialkonstskolorna uppgått till 17,209, hufvudsakligen handtverkare, och var ökadt med 24, proc. å bundradet af antalet under nästföregående år. Att London, som ännu år 1852 hade för sina arbetares undervisning i konst endast tvenne distriktskolor, nu, efter blott 2:ne års förlopp, egde ända till nio sådana. Att 294 af landets allmänna skolor hade under årets lopp från departementet erhållit mönsterbilder och apparater för konstundervisning till en medelkostnad af 6 för skolan. Att de af parlamentet för år 1854 voterade statsmedel till departementets förvaltning uppgingo till 79,846 8 sh. 6 d., i stället att är 1850, det sista före verldsexpositionen i London, statens anslag till de då varande teckningsskolorna utgjorde blott 14.759 . Sådan utsträckning hafva under de sista åren de engelska statsmyndigheterna gifvit sina åtgärder för arbetarnes inom industrien undervisning. Lägges dertill att under samma tid dels arbetarne sjelfva, dels. enskilta personer, dels kommnnerna dragit försorg derom, att öfverallt i städer och arbetsorter det om aftnarne, då arbetaren är ledig, hållits föredrag i vetenskap och konst; att der blifvit inrättade biblioteker och museer särskilt för arbetarne, som utomordentligt flitigt begagnat dem; att sedan tvenne år tillbaka vid London i Sydenhams kristallpalats stått en hel konstverld öppen för arbetarne, som i stigande mängd besökt den; så visar det sig buru allvarsamt ett land, öfver verlden berömdt för praktiskt förstånd och för industriel beräkning, tagit den öfverlägsenhet, som den franske arbetaren och äfven andra länders hade visat i alster, utstälda på verldsexpositionen i London, en öfverlägsenhet, hvilken han vunnit endast genom sina andliga krafters odling. Också har England, genom hvad det under dessa senare. år gjort för sina arbetares undervisning, redan vid verldsexpositionen i Paris sistlidet år uppträdt, med bättre framgång än i London 1831, till täflan med Frankrike i alsternas konstvärde och begärlighet för köparen. I alla länder Har arbetarens undervisning tusenfaldigt betalat de derpå nedlagda kostAdam IA Av ärr nellt Rn RER NTE RK