Aftonbladet – 25 september 1858, sida 3

(Insändt.) Telegrafkabeln till Gotland: I anledning af en uppgift, som förekommit i flera tidningar, såsom skulle den elektriska telegrafkabeln till Gotland ej komma att kosta mer än 190,000 riksdaler rmt, anmärkes att det vore rätt illa om den blefve utförd till ett så lågt pris. En undervattensledning för telegrafering på längre sträcka borde aldrig vara tilltagen såsom ensam; d. v. 8. den bör hafva åtminstone ex suppleant. Denna kan åstadkommas lättast om man sammantvinnar tvenne: Skalet ligger mycket nära. Om nemligen ett afbrott uppkommer, hvarigenom ledningen upphäfves, så är hela den betydliga kostnaden förspild, utom det att mycken tid, mycket arbete sedermera fordras för att antingen fullständigt upptaga kabeln eller genom partiella undersökningar kunna få reda på hvar felet finnes. Betänker man nu dessutom de hinder som hafvet i sig sjelft uppställer för sådana undersökningar, kommer man snart till den föreställningen att, om en sådan anläggning skall ske, man gör klokast i att heldre underkasta sig den större kostnaden genast. Också har telegrafstyrelsen icke tillstyrkt enkel trådutläggning till Gotland. Tvärtom har den meddelat förhållandet, men slutligen, på erhållen befallning att lemna en beräkning af den möjligast minsta kostnaden, uppgifvit den här anförda mindre summan. I afseende på hufvudsaken — en telegrafisk förbindelse mellan Gotland och fasta landet — kan man icke neka dess behöflighet, för att icke säga oumbärlighet. Deraf följer likväl icke, hvarken att den måste läggas före nästa riksdag, eller ännu mindre nu i höst. Det vore kanske lämpligt att rikets ständer finge yttra sig öfver sjelfva frågan. Ännu lämpligare synes denna åtgärd, då statskontoret hvarje månad har en betydlig balans, som måste, på befallning, betäckas af riksgäldskontorets under hand hafvande medel. Men det är väl möjligt, att vår regering, som i andra fall icke går längre än efter pekstickan, men i frågan om penningar anser Sverges både förmögenhet och tålamod outtömliga, också här, utanpå statsbristen, anslår hvad gotländningarhe behöfva och hvad deras landshöfding synes hafva lofvat dem. TI afseende på sannolikheten af en ut: läggning i höst, med förutsättning af styrelsens raskhet att anslå penningar, gäller dock att något mera fordras än blotta pennan. Hvad som fordras är 1) sjelfva kabeln (som genom vår sömniga industri ej kan erhållas inom riket, utan måste införskrifvas): 2) öfriga apparater och förberedelser samt 3) tid och en gynnande hafvets beskaffenhet under den stormiga årstiden, svår att påräkna, men som kan göra hela företaget vanskligt eller outförbart.