Aftonbladet – 23 september 1858, sida 3

(Insändt.) Folkskolans ställning i Leksand, Dalarnes folkrikaste församling. (Utdrag ur ett bref.) Kommen från Gagnef, der trolldomsväsendet rasar, så att-kontraktsprosten; pastor i stora Leksand, jemte tvenne andra prostar nu lära på domkapitlets förordnande hållit undersökning, beslöt jag att söka skaffa mig närmare upplysfiingar om skolväsendet i en så stor församling, och lyckades dervid få följande upp: lysningar, som torde för sakens skull kunna af dig som bor i hufvudstaden, lemnas till Aftonbladet, om det vill åt dem lemna offentlighet. : 1:o Församlingen har en folkmängd af omkring eller nära 12,000 personer. Till barnens nndervisning i en så stor församling finnas flera bysko!mästare bland hvilka dock somliga näppeligen veta hvad Skiljetecken äro och deras betydelse, så att läsningen a. före ej blir redig; skolpresten är den ende examinerade skolläraren och undervisar, enligt det af domkapitlet stadfästade reglementet, tolf (12) dagar om året hvarje fjerdings äldre samtcliga barn, som då framgå till honom från flera ställen, ofta en väg af bortåt 1,, svensk mil, hvarjemte han, utom den betungande undervisningen af tolf (12) dagar om året för hvarje fjerding, utgörande tillsammans för hela församlingen ända till sextio (60) dagar, enär kapellet är den femte delen, åtagit sig mot särskilt aflöning .ur skolkassan af 100 rdr bko undervisa ytterligare sex (6) dagar för hvarje s. k. fjerding. Flera föräldrar hysa betänklighet vid att utsända sina barn på denna folkvandring och frukta att en sådan skolgång kan medföra sedliga vådor. 2:o Hvilken röra det skall vara i församlingens fasta skola, med en sådan mängd barn, alla främmande och blott på sin höjd aderton dagar på året qvarstannande, med blott en lärare, kan lätt inses. Det blef derföre förlidet år beslutadt, att klockaren hädanefter ock skulle i skolan biträda, hvilket dock ännu icke skett, utan först lärer komma att ske efter bortåt tre (3) år, då en ny tillträder, och i sammanhang dermed kungjordes i allmänna tidningarne, att sökande borde hafva genomgätt folkskolelärareseminarium. Men detta måste visst hafva varit mer en uthängd skylt, än verkligt allvar; ty vid förslagets upprättande uppsattes i första rummet en, som aldrig genomgått något seminarium, och i det tredje förre klockarens son, som genomgått seminarium med underhaltigt betyg och aldrig befattat sig med skolundervisning, med förbigående af fiera sökande, som voro väl vitsordade både för skicklighet i alla delar och i flera år varit skollärare. Vid besvär deröfver i domkåpitlet afgafs den förklaring, att klockaren ej skulle hafva skollärareskyldigheter, utan hade blott de :skollärareskyldigheter, som klockare åligga, så att vid seminarium godkända skollärareinsigter ej erforirades, hvilken förklaring domkapitlet godkände och stadfästade förslaget. Men ehuru klockaren således redan såsom klockare har skollärareskyldigheter och det redan för mer än ett år sedan är beslutadt, att ban skall i folkskolan biträda, bar det ännu icke skett ich är ej heller kanske ämnadt att någonsin ske, om Kongl: Maj:t ock vill stadfästa det nw hos honom öferklagade förslaget, för hvars bibehållande pastor tärer uppbjuda all sin förmåga. 3:0 Vid föredragning i sockenstämma, om någon wmädel af de för folkundervisningen vid sista riksdag invisade medel skulle begäras, yttrade pastor, att örsamlingen ej förut behöft anhålla om någon hjelp ör sin folkskola, att i stället skolkassans kapitaler odock årligen tillväxte o. s. v. En förståndig dalarl yttrade vid berättelsen härom sin ledsnad, tilgande: Bättre hade det enligt min tanke varit, m. påstof för ungdomens kristliga och borgerliga uppostran hade föreslagit att använda de befintliga meden och dertill söka bereda nya, och mängden är nöjd ned att intet göres, så att det finnes ingen annan itväg än att blott med tystnad och bedrötvelse åse örsummelsen i barnens undervisning ;här behöfdes n skieklig skollärare åtminstone för hvarje fjerding., Det vore väl, om pastor i Leksand kunde med skäl vestrida någon enda af dessa tre uppgifter; men han. kan det icke: offenliga handlingar ligga till grund ör dem.