UTRIKES. Med södra posterna ha vi i dag erhålli tidningar från Köpenhamn af den 17 denne: tl samt tyska, franska och engelska blad af er I dags nyare datum än de senast med Bore in gångna, för hvilkas innehåll vi i går redogjorde DANMARK. ; Konungen afreste från Korsör den 15 denI nes med ångfartyget Slesvig till Svendborg och Glicksborg, dit ankomsten skedde kl. 6 på Jaftonen samma. dag. Han åtföljes af mini Åstern för Slesvig, öfverhofmarskalken, begge generaladjutanterna, 2 adjutanter, en ordonansdofficer och 12 hofembetsmän. Öfverallt der Fredrik den sjunde på denna resa visat sig har han blifvit mottagen med jubel och välTönskningar. Från Rendsburg skrifves den 16 dennes, att förbundsinspektionen utfallit till den holsteinlauenburgska kontingentens stora fördel. Ett vackert väder gynnade mönstringen, och en otalig menniskomassa åskådade manövrerna, utan att minsta olycka eller ringaste tecken till oordning inträffade. I ett bref från Färöarne, infördt i Fzedrelandet, göras skarpa anmärkningar emot amtmannen på öarne, Dahlerup, hvilkens beteende skildras såsom i hög grad sjelfmyndigt. Brefskrifvaren önskar honom till sist ett godt och fett embete i Danmark, så att Färöarne måtte slippa honom. På den kongl. porslinsfabriken har man förevisat en stor vas och 36 deserttallrickar, ämnade till present å statens vägnar åt den förre storbritanniske ministern i Köpenhamn, mr Buchanan, såsom ett vedern äle för hans förtjenster om sundstullens aflösning. Vasen är utomordentligt praktfull och prydd med konungens porträtt, prospekter af Kroneborg och Amalienborg, lämpliga emblemer samt en inskrift. Ännu vackrare lära likväl tallrickarne vara. På hvar och en af dem är nemligen anbragt en särdeles omsorgsfullt och fint utförd afbildning af en Thorwaldsens basrelief. FRANKRIKE: Under den 15 dennes telegraferas från Paris, att det mellan Frankrike och Kina afslutna fördrag inträffat ! derstädes. Det skadestånd, som skall. utbetalas till Frankrike, har blifvit faststäldt i en separatartikel. Monitören offentliggör den lag, genom hvilken den franska budgeten för finansåret 1859 fastställes. Utgifterna äro deri beräknade till 1,776,080,877 francs, och inkomsterna till 1,773,919,114 fr.; man räknar alltså på ett icke obetydligt öfverskott. En spansk tidning uppgifver, att Frankrike skall sluta sig till den spanska expeditionen mot Riff-piraterna, hvilken skall verkställas nästa vår. — Enligt ett meddelande från Rom skall franska besättningen derstädes ytterligare förstärkas och för detta ändamål en Jägarebataljon ditsändas. Det berättas, att konungen af Corea, en under Kina skattskyldig furste, skall ha erbjudit Frankrike att till detsamma afträda ett område för anläggning af en fransk koloni. RYSSLAND. En Petersburgertidning meddelar följande skildring af den olycka, som den 12 Augusti drabbade staden Astrakan, belägen 6 mil ofvanför floden Wolgas utlopp i Kaspiska hafvet: Den fruktansvärda brand, som härjat staden, utbröt klockan 10 om aftonen och spred sig plötsligt, under det en till storm stegrad blåst rasade. Elden fattade uti en med tallved lastad farkost, som af stormen drefs omkring på Wolga och en af dess sidogrenar Kutum, som flyter genom staden. En hel stadsdel blef härigenom med oerhörd hastighet lagd i aska, och det härjande elementet kunde blott hemmas genom nedbrytandet af en stor sträcka hus, hvaribland sjelfva guvernörsresidenset. Vid flodens strand spred sig elden längsefter de talrika lastningsplatserna för timrier och bräder m. fl. skeppseffekter, antände skomakarnes nederlag och hotade VMakaroffska lastningsplatsen, hvarest oerhörda förråder af ved och trävirke voro upplagde. Här utkämpades en förfärlig kamp med det härjande elementet. Förråden betäcktes med orandsegel, som genom sprutning höllos våta, under det hettan var så stark, att arbetarne nedföllo vanmäktiga, och guvernören, som in-Å ann sig öfverallt der faran var som störst, ick sina kläder antända. Man lyckades geom otroliga ansträngningar att på denna yunkt blifva mästare öfver branden. Men kl. ) antände de af vinden kringspridda gnistorna n bark i floden; elden spred sig vidare till ) bredvid densamma liggande fartyg, hvilka ösrycktes från sina ankaren och drefvos nedör floden, samt antände en mängd andra kepp. Hela den arbetsdugliga delen af beolkningen hade skyndat att deltaga i släckuingsarbetet. Det rysligt majestätiska skådepelets fasa nådde sin höjd, då bland hopen plötsligt skallade ropen: Krut i grannskapet! Vi flyga i luften! Staden är förlorad! Å ch flera dylika varningsrop. Kort före branlens utbrott hade nemligen ett med 200.000 t kronan tillhörigt krut lastadt fartyg nedcommit -på Wolga och lagt sig för ankar vid tranden. Den enda möjligheten till räddning stod deruti, att hemta ångfartyg från hamen, för att bogsera fartyget uppför strömnen i säkerhet, eller att med jernkettinsar, spända öfver floden, stänga vägen för de redför densamma drifvande brinnande fartygen. Men uti hamnen fanns ej något enda ångartyg, emedan de alla voro ute på. turer. Settingar funnos ej heller till hands, och nå5on annan utväg gafs ej än att försänka det ned krut lastade skeppet. Emellertid närnade sig de brinnande skeppen den så kalade Spetsen (mellan Wolga och Kutum), som är helt och hållet betäckt af magasinshus, wvaruti stadens hela spanmålsförråd var förana dt — FÖR att TAGA docka sne. nuv urn bön