BLANDADE ÄMNEN. — Sebastopol, sådant det nu är, skildras af en nyss från Krim återkommen engelsk resande på följande sätt uti tidningen. Scotsman. Vi uppe höllo oss — skrifver han — eu veckas tid i Schastopel och hade god tid att bese staden och dess omsgifningar. Den har sedan krigets slut föga blifvit: förändrad. Staden är ännu alltjemt tyst och öde. Dess från 40,000 till 6000 innevåuare sammansmälta. befolkning lefver till största delen i de af engels-mänen och fransmännen qvarlemnade trähyddorna.. Blott några få hus ha blifvit nybygda, och dessa. äro af sämsta slag. Äfven dockorna ligga ännu ii ruiner, och sydsidans fästen igenkännas endast på: de ofantliga formlösa stenhopar, som intaga deras plats. Deremot stå de norra fästena full komligt oskadde. De allierades kulor ha å dem: icke gjort ringaste skada; endast de talrika kulor och bombsplinter , som ligga kringströdda, och hvilkas uppsamling utgör en bland de fattigare invåaarnes förvärfskällor, visa vandraren, att de fientga skotten framträngt till dessa höjder. Grafvår-darne såväl kring staden som vid Balaklava, Inker-man och vid Alma äro i bästa stånd, och hvart vi xommo blefvo vi öfverallt , af YTyssarne bemötta med fö-ekommande vänlighet. I harsnen arbeta de under amerikansk ledning ännu alltjemt på. de sänkta skeppens återupptagande. De stora linie skeppen sprängas under vattnet, sedan all möda att: dringa dem åter i dagsljuset visat sig vara fruktlös :; tyckligare ha de varit med åtskilliga mindre fartyg;. och vi sågo till och med ett af dem, som nyligen blifvit: upptåget, ligga för ankar i hamnen. Det var visserligen icke synnerligen vackert och snyggt att påsc,. men ryssarne försäkrade, att trävirket var friskt, och att äfven maskinerna skulle efter några små reparasioner åter arbeta ganska väl. Det ångfartyg, som. örde oss från Konstantinopel till Odessa och Krimy. rade ett helt år legat under vatten, och efter kapcenens utsago (hvars riktighet jag likväl betviflar: irbetade maskinerna genast förträffligt utan ringaste reparation. — Dråpolig tryckfrihet. I Österrike få tidningsutgifvarne numera skrifva hvad de behaga och huru: le för godt finna, blott de ej angripa kejsare, dynastien, Ministrarne, administrationen, de offentliga nrättningarne, kyrkan och dess tjenare, familjen, reigionen, eganderätten, kommunerna, teatrarne, välsinnade förfåttare och inflytelserika privatpersoner. Ett litet wienerblad, som ej var nöjdt med att röra. ig inom gränserna af denna frihet, hade nyligen ljerfheten att klaga öfver den dåliga broläggningen. 3ladet blef genast konfiskeradt och man underrättale redaktionen, att den borde afhålla sig från hvarje sritik öfver kommunalbeslut och kommunalärenden, Fillsynen öfver pressens utsväfningar utgår från den salangfulle finansministern, friherre v. Bruck, som är ssterrikiska kabinettets mest frisinnade medlem.