Aftonbladet – 20 september 1858, sida 2

rit utsatt för en ordentlig panique, att döma af följande berättelse i stadens tidning: Ett starkt buller förliden måndagsnatt vid middattstiden åstadkom inom vår goda stad en panisk förskräckelse. Fönsterrutorna kommo genom detta dån i häftig skallring, och till och med sjelfva husen skakades på sina grundvalar. Hr t. f. borgmä taren och stadens kyrkoherde m. fl. voro på benen för att taga reda på förhållandet; men en tjock dimma omhöljde föremälen, så att man icke kunde apptäcka någonting. En del trodde att detta dån härflöt från den här ofvan ömrnänmda kometen, åter andra att det vore något i nöd varande fartyg; men slotligen upplystes af från kusten kommande personer, att det varit ett par örlogsångare som passerat förbi och hvilka, förmodligen stadde på manöver, stundom stycktals och stundom genom hela lag urladdade sina eldgap. Efter denna-lugnande underrättelse begåfvo sig hvar och en åter till sitt. — Jernvägsundersökningskomiten hade inför konungens befallningshafvande i Malmö möte d. 3 September, hvarvid voro tillstädes deputerade från städerna och landet, samt enskilda för saken intresserade personer; Komiten hade uppgifvit till besvarande en del frågor, rörande länets industri och åkerbruk m, m. Svaren på dessa frågor afgåfvos skriftligen af hr landssekreteraren Bråkenhielm och vunno till följd af den noga kännedom om förhållandena, hvarom de buro vittne, de tillstädesvarandes synnerliga bifall och godkännande. Efter föredragning af sista . frågan uppläste hr borgmästaren Trägårdh ett skriftligt anförande hvaruti undersökningen för blifvande bibana från Ystad till stambanan förordades. Uti detta anförande, som jemte öfrige under sammanträdet utgifne handlingar fverlemnades till hrr komiterade, förenade sig hr kammarherre Hallenborg, hr grefve Posse, hr prosten Berlin och ingeniören Malmberg. Hr borgmästaren Weijlander ingaf likaledes ett skriftligt anförande med bilagor, deruti hr borgmästaten hänviste till och åberopade en af hr konsuln Rooth i Helsingborg vid 1856—1858 årens riksdag framstäld motion om jernvägsanläggning emellan Helsingborg och Landskrona till stambanan vid trakten af Remmarlöf. Med hr borgmäståren Weijlander förenade sig hr arosten Carlström och t. f. borgmästaren Hjorth, hvilken senare påpekade vigten af. jernvägskommunikationen med Landskrona, den enda hamn i Skåne der större örlogsfartyg kunna ingå. En liflig diskussion om framtida bibanor inom länet uppstod härefter, hvarvid hr ryttmästaren Tornerhielm yttrade, att Helsingborg och Ystad, såsom anknytningspunkter med utlandet borde framför anIra orter i länet förenas med stambanan genom bibanor, som dock svårligen kunde af enskilde anlägsas, åtminstone icke den från Ystad; att Helsingborgsbanan, om densammas änläggning skulle utföras af enskilde, möjligen kunde erhålla understöd af det bolag, som fått koncession på en hbananläggning mellan Köpenhamn och Helsingör, men detta bolag måste först veta huru och i hvad riktning arbetet i Skåne komme att bedrifvas, hvarför undersökning af Helsingborgsbanan ofördröjligen borde ske; antingen densamma nu skulle i riktning mot Remmarlöf eller Örtofta anknytas med stambanan eller ock sträckas i jstlig riktning från Helsingbörg och sammanstöta med stambanan vid Finjasjön, hvilken senare linie ifven förtjente undersökas, emedan den skulle komma att gå i närheten af provinsens största lägerplats och skära Rönneå, ett vattendrag, som efter skedd upprensning komme att sätta Ringsjön i förbindelse med hafvet. Staten stode i moralisk förbindelse till läoet i fråga om dylika undersökningar, enär sådane redan bekostats af länets innevånare före stambanans inläggning. Hr ryttmästaren uttalade äfven farhåzor, att hela bansystemet för södra delen af riket skulle rubbas genom södra stambanans ifrågasatta dragning i mera ostligriktning förbi Wexiö och Ekesjö åt Östergötland. Hr landshöfdingen v. Troil upplyste att han till Kongl. Maj:t aflemnat en petition från staden Helsingborg i fråga om en jernbanas anläggning dit, utan att någon viss riktning då förordats, hvarförutan hr landshöfdingen yttrade; att han såsom ordförande ogerna deltog i öfverläggningarne, men att han dock icke kunde underlåta att för hrr kommitterade nämna, det provinsen sammanskjutit öfver 36,000 rdr till jernvägsundersökningar, hvilka under åren 1852 och 1853 utförts af engelska ingeniörer och omfattat, bland annat, såväl en stambana från Malmö till Finjasjön med alternativa riktningar, som äfven en tvärbana från Ystad till Landskrona och Helsingborg. Undersökningen af denna tvärbana hade nu i viss mån blifvit utan värde, emedan stambanans riktning från Lund åt Ringsjön blifvit !en annan än hvad nämde ingeniörer föreslagit. Hr landshöfdingen fästade äfven uppmärksamheten derå, att länet-hade i förevarande afseenge en rättvis fordran hos staten (?!) och anmodade derföre hrr komiterade att låta komplettera dessa undersökningar, och då fråga ej vore om anställandet af nya dylika, ansåge hr landshöfdingen, att hrr komiterade kunde utan att underställa frågan Kongl. Maj:ts afgörande uppdraga åt hr majoren Beyer att genom södra stambanans ingeniörer genast företaga nämde fyllnadsarbete, hvarigenom fullstäudiga planer och kostnadsförslag öfver bibanor från Ystad och Landskrona—Helsingborg kunde blifva färdiga före nästa riksmöte. Pessa bibanor, hvilka fölle vinkelrätt emot stambanan och ginge genom de tätast bebygda trakterna i ett län, som å vissa ställen räknade ända till 8000 menniskor på qvadratmilen, skulle otvelaktigt blifva förmånlige i en framtid sedan södra stambanan blefve färdig till Jönköping. Den af hr ryttmästaren Tornerhielm förordade undersökningen i östlig riktning från Helsingborg, hvilken visserligen för dervarande trakten kunde vara af stor nytta och som hr landshöfdingen sålunda ej ville sätta sig emot, kunde ej försiggå utan hemställan till Kongl. Maj:t och borde. derföre ej uppehålla kompletteringen af de engelska ingeniörernas undersökningar. De närvarande instämde uti hvad hr landshöfdingen yttrat, utom hr ryttmästaren -Tornerhielm; som fortfarande påyrkade en alternativ undersökning af Helsingborgsbanans sträckning. Hrr komiterade, som anmärkte, att de endast egde att hos Kongl. Maj:t föreslå undersökningar, ville taga i öfvervägande den af hr ryttmästaren Tornerhielm särskildt förordade sträckningen, som sammanfölle med en inom Kristianstads län föreslagen bana från Kristianstad till Finjasjön och skulle komiterade efter sammanträdets slut meddela svar å hr landshöfdingens framställning om omedelbart verkställande af det nämda kompletteringsarbetet. På derom gifven anledning upplyste hr majoren Beyer, att de af engelska ingeniörerna verkstälde undersökningar vore lika fullständiga och noggranna som de, hvilka af statens ingeniörer utförts, och att någon granskning af de engelska ingeniörernas arbeten derföre ej vore behöflig. (Snällposten.) — —— Posttidningen meddelar följande kons!notiser : Hr Palm har nyligen fullbordat tvenne italienska landskaper: vy af slottet Colonna vid Genazano och af staden Utriceolo, begge bestälda af bokhandlaren Adolf Bonnier. Historiemålaren Carl Plagemiann utarbetar en-af H. K. H. kronprinsen bestäld tafla: fauner och bacchanter,i hvilken komposition den unge Silenus uppammas vid drufvomusten; H. K. H. kronprinsen har sjelf nyligen fulländat tvenne särdeles pittoreska och effektrika landskaper, uppsatta i stora salongen å Ulriksdal; väl försvarande sin plats å a ALT) tv rd nan Sj förd fött na : Kd (OS) 1 ÄG Kr EV RR