Aftonbladet – 18 september 1858, sida 3

prosaiska, men lyckliga lif. Han satte sig ned som apotekare i Limövx, gifte sig, fick barn och betedde sig. öfverhufvud så. klokt och förståndigt, att hans bröder, som egde en fabrik, gjorde honom till sin kompanjon. Han var nu på väg att bli en förmögen män, men i en olycklig stund läste han Fouriers verk öfver allmän jemlikhet och-broderskap; hänryckt öfver, den nya bekantskapen, bad han förmögenhbt. hustru, -barn och bröder-en god :dag soch skyndatde till Paris för att vid mästarens fötter ifisupa socialistisk vishet. Då han deraf druckit: sig otörstig, sålde han allt hvad han bade, upprättade en mönsterfarm i närheten af Toulouse, och då han äf landtbruk ej förstod -så mycket som en katt, var hån ionan kort en tiggare. I Vår filosof befaun sig nu i ett fatalt lige, men han lät ej nedslå sig. Han blef poet, folktalare och missionär. Såsom en socialistisk Don Quixote: genomströfvade han Frankrike, predikande det af Fonrier förkunnade nya evangeliet. I Paris fick han det infallet att utströ bland publiken på stora operan, vid slutet af första akten. -af Robert, .en hel höp af sina småskrifter, ett. genistreck som invecklade honom i några obehagligheter: Han fördes genast inför: en poliskommissarie och underkastadesett muntligt förhör. Efter dess: slut anvisade man honom en cell, der han ficktillbringa natten. Morgonen derpå förde man honom ien fångvagn till en byrå i närheten af Nötre Dame. Här väntade honom en pröfning, på hvilken han ej var förberedd. Två personer, som han tog för rättsskrifvare, sutto med pennorna i band vid ett bord. De började tala med skalden i en skämtsam. ton; och. stälde, till. honom flera ironiska frågor, som han på lika ironiskt sätt besvarade;: för att visa herrarne att det ej skulle lyckas dem att göra sig lustiga på hans bekostnad. Om de ville spela narrar, hvarföre kunde han icke också göra det? Han visste ej huru dyrt den leken skulle komma att kosta honom. De förmenta rättsskrifvarne voro läkare, som hade examinerat honom för att undersöka. hans sinnestillstånd. Genom.-hans svar stärkta i sin. tro att han vore förryckt, vidtogo de-de i sådana. fall vanliga anordningarne, och Jean Journet fördes till dårhuset!i Bicetre: Utan tvifvel sökte han här bevisa sina fångvaktare, att hela verlden. vore förryekt, öch han och hans vänner. de enda kloka; men man hörde ej på honom, och den misskände filosofen undgick med knapp nöd instängning på lifstid. Dock blef hab slutligen frigifven, och han fortsatte nu med större. ifver .än förut..en kringvandrande socialistapostels handtverk, hvarvid han flera gånger kom i Konflikt med jpolisen. Till. och . med under, republiken, som grundades i socialismens hamn, gick det honom 8) bättre. -Förvisad från Frankrike, skickades han åt belgiska regeringen till England, på hvars nyktra jord den arme, : öfverspände, men. ärlige entusiasten förde ett sorgligt lif. Trött vid landsflykten, beqvämade han sig slutligen. att begära nåd af Frankfikes nuvårande herrskare, som ju också ej försmMmått utt verka för utbredandet af socialistiska lärer: Han satte mödigt öfver Kanalen; vädjande till sit kejser: iga kollegas ädelmod, och erhöll tillåtelse ätt nedsätta sig i Paris, men under vilkor, att han oåter: kalleligen uppgåfve, sin verksamhet som verldsför vättrare. Han ingick på detta vilkor; och den sexioårige aposteln nöjer sig nu medAtt skrifva rätt urtiga verser och försäkra sina. vädner att han kunde! söra hela menniskoslägtet lyckligt, om man bara! ville ge honom tillfälle dertill. Otesluten från offentigheten och nödgad att afstå från sin missionsverk amhöt, håller han sig så mycket som möjligt skaieslös derigenom, att han. privatim föredrar sina ycksalighetsteorier och antastar hvar och en, som ill skänka honom gehör, med sina äfventyrliga då S