Aftonbladet – 18 september 1858, sida 2

Ack! jag är allt för olycklig att kunna kläda mina qval i ord. : En flod af tårar lättade bennes. hårdt beklämda bröst. Sedan hon gråtit ut, iklädde hon sig en morgonrock och bad Minna gå till hvila; men lika gerna hade hon kunnat beveka. döden att återge sitt rof som förmå Minna att vika ifrån hennes sida, då hon var bedröfvad. Kanske utgjorde Minna den räddande engel, som afhållit Albertine från att helt och bållet försoffas under modrens tyranni. Det var hon som -gifvit näring åt hennes ömmare känslor och i hennes barnpahjerta väckt behofvet af tillgifvenhet. Sedan Albertine blef äldre, hade Albert, genom läsning och samtal, sökt väcka hennes sympatier för högsinta och stora handlingar; men sjelf af en mera sträng än mild karakier, var han icke egnad att i den: unga flickans bjerta utveckla behofvet afgodhet och kärlek. Helt olika var det med Minna. Hon var ett litet värnlöst barn, utan beskyddare, utan anhöriga, sjelf i bögsta behof af skydd. Såsom barn blef Albertine hennes beskyddarinna. Ehuru de Voro nästan jemnåriga. bade Albertine likväl, vid åsynen af den stränga. nästan obarmhertiga aga, hvarmed den lilla Minna vid minsta förseelse bestraffades, icke kunnat motstå begäret att söka beskydda henne. söm bå jorden icke.egde någotskydd. Begick Minna mågot. fel, tog Albertine det. på sig. och detta grundlade från Minnas sida en nästan obetingad tillgifventet för hennes unga herrskarinna. Hon såg i Albertine sitt ideal, och allt hvad denna gjorde trodde hon. vara rätt och riktigt. Minnas tillgifvenhet stödde sig på erkänsla: Albertines på medlidande. Men som den uppfostran båda erhöllo saknade moralisk och religiös grund, voro äfven deras begrepp om rätt och orätt alldeles förvända. Att ljuga avsågo de icke för orätt; att smyga sig till en förbjuden lek, betraktades af de små flickorna såsom en rättighet; men att glömma att kyssa professorskäns hand, att taga upp bennes näsduk, då hon tappade den, att icke i ögonblicket öppna dörren för henne; då hon närmade sig densamma, allt detta trodde de vara Afriatil108 försbalsar