Aftonbladet – 16 september 1858, sida 3

Sitt er SÄ AR ARN No KU Alltså utgifterna för första årets arbeten vid en stadspark uppgående till 920.000 rdr rmt! Newyorks folk anser folkets helsa och trefnad vara värda sådana utgifter. Det officiella rapport, hvarur dessa siffror äro hemtåde , slutar också med följande ord: Låtförbättringsarbetet börja med ens, och de, som uppgjort planen dertill, skola blifva vittnen till dess fullkomliga genomförande: Midsomimarens heta dagar äro snart inne igen med de pestartade :sjukdomarne i sitt följe; och de öfverarbetade invånarne söka förgäfves en fläck, der de kunna andas himmelens renarluft.: De årliga dödlighetstabellerna skola återigen uppräkna sina 10,000 offer bland barn under fem år, för de flesta bland hvilka frisk luft skulle hafva varit lif, men hvilkas föräldrar ej.hade ullfälle att söka den utom stadens: gränser, under det att: en trög-lagstiftning hindrade dem att finna den inomstaden.: : Och — 8åunda lägger menskligheten sin förebedjande röst till-de många mäktiga skäl, hvilka bjuda oss att ej längre uppskjuta detta företag till allmän nytta och välsignelse! Folkets väl .. min högsta lag, — det var en afovåra svenska kungars välspråk; Newyorks parkkommission hafälar dereftet. Och hvad kan äfven: varaj, vigtigare för folket än frisk, luft. ; Det låter.så simpelt och likväl dets-enklaste: har man dock ofta svårast för att begripa. Det finnes hundradetals städer, som , mera. gjorde; skäl för -nammnaf jor-. dens pestböldersän för något -snnat namn. Det torde blifva vårt -muteriellas tidehvarf förbehållet att taga itu .med dessa städers materien, .Men frisk-luft-en-gång; och folkens lif skall blifva friskare; sedligare. Och för vår del kunna vi alltså ej annat än glädja oss åt den närvarande. riktningen;, äfven? när i betrakta den från: den här ifrågavarande synpunkten, från — stadsparker, Newyorkerparkens. område, utgör 176.acres: Derafsanvändes..112 dillfenmyvattenreservoir, 39 -till.en gammak dito: begge tjehande naturligtvis på samma gång att spela rollen af. sjöar 1 parkerna; 40 tillen trädskola,: 14-till en arsefval) några acresctill lekplatser; någrä för ett.observatorium, för en, expositionslokal, ho Se Ve Någon. utförliga beskrifning af områdets grundbildniug 7 eller vegetation 0. 8. v. vilja vi här ej meddela. Sådana beskrifvingar blifva alltid torra, .medshuru. vackra sakeride: än? sys-: selsätta sig: Förträdkännare torde det dock vara lärorikt att höra, hurusom på det bestämda området funnos vildt växande icke mindre än 6000 st: träd af Liquidamhar; 3000 Platanus occidentalis, 200. Quercus rubra, 500 Liriodendronsaf. 40 till 80 fots höjd, 50.Catalpa, utom oräkneliga mässor af andra på de trakterna såsom mera vanliga ansedda träd (churu de hös oss skulle räknas till de -allra ädlaste), såsom:t. ex.-9000 Acer, dasycarpums.: 300: Broussonetia, 3000 Carpinusamericana, 1500 Olethra alnifolia, 500 Diospyros virginiana, 2000 Juglans nigra, 20.000 -Laurus sassafras,; 1500. Quercus: macrocarpa,: 3000 Robinia Pseudoacacia, 2000 Vitis labrusöa m. fl. — allt i störå exemplar, för att .icke hämna flera. Det lärorikaste för parkmästaren i det ifrågavaraände arbetet torde emeHertid vara de framställningar, som hvar. och en af de för särskilta,. förberedningsarbetens--utförande .bestämdes. mänsafgifvit. Det är ur en sådan vi hemtat de här meddelade uppgifterna om plåtehs förhandenvarande vegetation. -Särskilta ersoner beordrades nemligen att undersöka särskilta frågor: så behandlades och. ingåfvos -apporter. öfver alla följande ämnen hvart för ig, nemligen platsens topografi, drainering, geo? ogiska förhållanden och dess vegetarion.. Hela mrådet underkastades 4 arbetsafdelningars örberedelse-arbete; och — alla dessa. afdelvingar fingo.afgifva kvar och en, sia arbetserättelsex. AT Och för hvarje stadsmyndighet, som i frara iden kommer, att, hafva.attskaffa medi genom. örandetsaf.en stadspark, torde det arbetej vi vär! åsyftat alltså kunna blifva liksom ett möns er utvisande huru ett dylikt arbete planässigt bedrifves. Och hos hvarje folk, -.som harcsin: framtid är, som vill sin egensförädling, somvillsin ppfostran -bådentill kropp och själ rätt berifven, hos hvarje sådant folk måste ett för etag sådant som dettå. ådraga. sig .,en .större. ppmärksamhet,-oehde-åsigter, som amerika-varen här uttalar, kunna ej annat än anslå illa dem; som från en högre synpunkt omfat: at folketsn sak. ; -. Män talar om folkuppfostran; eeh man: änker, omedelbart på7olkskölan, Fängre bafya.. vi jejshunnit. Och-godt , vore. .om. vi, åtminr. stone tagit ut detiförsta steget öfver folkskötetröskeln in i en-verkligt sund folkskola. Men staden -— staden behöfver met än sko!or för barnen... Ja, den behöfveri — gymnasker, skall professor Branting Bög... och till ön. viss grad med rätta, Men —def, behöfver äfven, och vi.vågar påstå-det, den rbehöf-.. ver framför Ejmnere — stadsparker oc gräsplatser. Det är rörelsen i frisk luft, ria, .glädtiga, otoungnd,..låt varasjomslodiska, men dock efter den inre glädtigheter.s frid mes: od lefvande rörelsen, ,. det är den vi behöfva. När.Geijer ännu-vid:40.års ålder;.kom ut.un, Upsalagarnisonensspålandsbygdenom! isommer rame, så — Hjulade han. Detär?sådant? yr beböfva. SDR SE eg ovh BR bor Prisad vare deti man, som energisktbedrif-) vit skolsalarnes uppförande så att våra. bdrn få ljus ochfriskoluft i.skolan; någotssom.viy hvilka knappast humnit öfver? trettiotalet, ejivisste hvad ,det, ville säga. Men vi ber höfva ännu. mer, — vhs behöfva folkskolegårr. dar wnder bar himmel -midt inne i städerna; Vi behöfva gröna platser till hvila efter aärbetet, .till undervisning .omden patur, hvars medlemmar. vi-äro, till undervisning-om: den: konst, hvari vårt arbete blommar, och hvars högsta: välsignelse är, vår, sedliga förädling. Vi behöfva detta; och det är endast stidspas ken med..dertill hörande museum, bibliotek, lekplatser för kroppsöfningar och. konstsköna . växtgrupperingar;. somskan gifva. oss:allt detta, Ach isarm ; Iach med alt detta kan bereda