afgått, infordrade justitiekanslersembetet förklaring i ämnet från öfrige ledamöter iförvaltningen, hvilka öfvervarit förutnämde ärendes behandling, nemligen för detta kommendören i flottan, riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden Christian Jacob Blomstedt, kommendören, riddaren af nyssnämdeorden R. W. Breckborg och amiralitetskammarrådet riddaren af Kongl. Maj:ts Wasaorden P. O. Bäckström, hvilka vid afgifvandet häraf, dels under åberopande af revisions kommissarien Hjorths gjorda invändning, angående revisionens behörighet till framställaude af de anmärkningar kammarskrifvaren Lidbäcks ofvanberörde memorial innefattade, bestridt allt afseende derå, dels ock i öfrigt. beträffande sjelfva anmärkningarne, så vidt de afsågo den verkstälda entreprenadauktionen för öfverlåtande af fyrtornets med flera bygnaders uppförande, väsentligen andragit, att då den utfärdade auktionskungörelsen icke innehölle föreskrift derom. att ej andra anbud vore antagliga än dem, som af vederbörlig borgen åtföljdes, förvaltningen ansett sig böra infordra borgen från anbjudarne, så vidt detta lät sig göra, och under tiden låta anstå med de inkomne anbudens pröfning; att orsaken, hvarföre byggmästaren Jonsson och hans verkgesäll Lundqvist icke på samma gång som de öfrige affordrades borgen, varit den att, efter hvad förvaltningen hade sig bekant, Jonsson och hans arbetare, sysselsatte med mångfaldiga bygnadsföretag, ganska ofta förändrade vistelseort, och att denna, som af Lundqvist uppgifvits den 20 Oktober, då hans anbud fanns dateradt, ingalunda vore med någon säkerhet känd den 21 November, när auktionshandlingarne från Wisby inkommo och ärendet först kunde till pröfning företagas; att nämde anbud jemväl i sig sjelft icke var af den beskaffenhet, att detsamma borde anses antagligt eller någon tid förspillas med infordrande af borgen derför, enär detta anbud, 10,000 rdr, i högst betydlig mån understeg det utaf behörig och fullt sakkunnig person uppgjorda kostnadsförslag i afseende på bygnadsarbetets utförande, hvilket förslag uppgick till en summa af 17,616 rdr 24 sk., hvarutaf skulle visa sig, att anbudet ej var grundadt på tillräcklig sakkännedom för att kunna ingifva förtroende — ett förhållande, som ansågs ytterligare styrkt deraf att Lundqvist sedermera, uti en aen 4 December 1845 ingifven skrift hos förva tningen tillkännagaf, det han omöjligen kunde få någon. som för ifrågavarande anbud ville ikl da sig borgensförbindelse; att näst berörde af Lundqvist gjorda anbud, det utaf byggmästaren Broman afgifna å 12,480 rdr var det lägsta; men att då anledning förefanns att ifrågasätta huruvida entreprenaden kuude, med någon säkerhet för kronan, åt Broman anförtros, och de personer. hvilka ingått den utaf honom under den 28 November aflemnade borgen, icke voro af förvaltninger kände, samt dessutom de vederhäftighetsbevis Stockhölms magistrat utfärdar och hvarmed ifrågavarande, Broman sedermera återstälda borgensförbindelse an tages hafva varit försedd, endast innefattade intyg derom, att, så vidt magistraten veterligt var, löftesmännen kunde för närvarande anssis vederhäftiga för den ingångna förbindelsen, förvaltningen med hänseende till de uti 25 4 af kongl. reglementet den 20 December 1825 stadgade vilkor för entreprenadanbuds antagande samt föreskriften uti samma derom, att. i händelse af lika anbud, förvaltningen egde besluta hvem entreprenaden borde tillkomma med afseende å anbjudarnes förut visade pålitlighet i dylika töretag eller största säkerheten i deras borgen, ansåge sig böra afvakta erhållandet af den borgen, hvilken magistraten i -Westervik under den 21 Nov. blifvit anmodad affordra handlanden derstädes P. Pettersson, hvars anbud, lydande å 12,500 rdr, kom Bromans så nära, att det skäligen dermed kunde jemföras, helst det ansågs kunna förväntas, att den af Pettersson stälda borgen komme att innefatta större säkerhet för entreprenadens behöriga fullgörande, enär de vederhäftigbetsbevis, som af magistraterne och domhafvanderne i landsorterne afgåfvos, alltid voro ovilkorliga; att då emellertid ej mindre Broman, på sätt ofvan berördt är, än ock tvenne andra spekulanter, nemligen murmästaren C. E. Westin och arkitekteleven A.M. Sv.nsson, återkallat sina anbud, äfvensom byggmästaren Jonsson underlåtit fullgöra honom meddeladt föreläggande i afseende på anskaffandet af felande borgen, förvaltningen, som befarat att ett längre uppskof med frågans afgörande kunde lägga Hinder i vägen för entreprenadens fullgörande inom behörig tid samt möjligen föranleda afsägelse äfven från de öfrige anbjudarne, och att följaktligen det från magistraten i Westervik inväntade svaret ej längre borde afvaktas, beslöt den 11 December att antaga handlanden Tengers afgifna ofvan omförmälta anbud, derför vederhäftig borgen var stäld; h7arefter under den 30 i samma månad det besked från nämde. magistrat ingick, att Pettersson ej förmått någor borgen anskaffa, samt att, enär sålunda det lägsta anbudet ej kunnat antagas i brist af erforderlig borgen, och icke heller det närmast derintill varande i saknad af godkänd säkerhet, samt det endast varit under afvaktan å infordrad borgen för det derefter lägsta anbudet, som frågans afgörande blifvit fördröjdt, förklaranderna trodde sig hafva ådagalagt, det kronans bästa i detta ärende icke vore i någ r mån åsidosatt. Kammarskrifvaren Lidbäck har sedermera uti häröfver afgifna påminnelser hufvudsakigast erinrat. dels att, enligt åveropade stadganden, det ovilkorligen ålegat förvaltningen att Lundqvists anbud, såsom varande det lägsta, först utan föregången fråga om borgen antaga och sedermera borgen derför honom affordra; dels att, då Jonssons och Lundqvists särskilta anbud innefattade tydliga adresser, någon tvckan i afseende på dessa personers vistelseort icke bort k nna uppstå och att följaktligen ingen skälig anledning funnits för uraktlåtenheten att affordra dem borgen på samma gång, som dylik åtgärd egt rum i fråga om öfriga afgifna anbud; dels ock att hvad förklarandena-andragit, rörande den mindre säkerhet, som skulle innefattas uti Bromans gjorda anbud och det öfver löftesmannens vederhäftighet afgifna intyg, icke kunde mot anförda föreskrifter uti ofvannämde reglemente tillerkännas någon giltighet; med afseende å hvilket allt jemte hvad påminnelseskriften vidare innehölle, anmärkningsförfattaren, som i öfrigt förklarade sig beredd att med vittnesiötyg styrka rätta sammanhanget med de skedda återkallelserna af iögifna anbud, förtsatte sina förut emot förvaltningen af sjöärendena framstälda ersättningspåståenden. De sålunda å ena och andra sidan gjorda andraganden har justitiekanslersembetet i behörigt öfverrägande tagit; och hvad först angår den utaf revisionskommissarien Hjorth, på sätt förr berördt är, hos kammarrätten framstälda, utaf förklarandena sedermera åberopade invändning, att de uti ifrågavarande hänseende gjorda anmärkningar skulle ligga utom gränsen för revisionsdepartementets rättighet till åtalan; så torde, med afseende å stadgandet i första punkten af 18 mom. i 5 af K. M:ts den 15 Oktober 1831 för kammarrätten utfärdade nåd. instruktion, samma invändning finnas icke förtjena afseende. Beträffande derefter sjelfva saken, har justitiekanslersembetet ansett det böra läggas förvaltningen af sjöärendena till last att, efter hållna auktionsför rättningar och sedan alla anbuden inkommit samt deraf visat sig, att verkgesällen Lundqvists anbud var det lägsta, förvaltningen uraktlåtit att genasi derom underrätta Lundqvist, hvilken sin adress uppgifvit, och anmana honom ställa borgen för entreprenadens fullgörande så skyndsamt, att hans anbud Mt ROK LR IRK NERON LPDE NA RINNER a ert ng a RS 4 0. Då. NA tt kt JG Hmn At KM NG AD Dk Ft EO NR ON gt RA ARA DL