Aftonbladet – 2 september 1858, sida 2

fröken dotter förmäld med en baron, isynnerhet som nämde baron är ofantligt rik och har ett ståtligt yttre samt är nära beslägtad med grefvarne Stormhjelm och flera andra grenar af högadeln; hvilket senare i mammas ögon troligtvis utgör hans största förtjenst. Möjligt; men i det fallet delar jag icke henneg åsigt. Betyder också alldeles ingenting. Man reser med eller mot sin vilja till Rönby, qväfver sin ovilja för den plebejiska svägerskan och hoppas att hemföra dottera förlofyad med den rike baronen. Man måste ovilkorligen göra den här resan; emedan baronen ämnar qvarstanna på landet och icke hugna hufvudstaden med sin närvaro nästa vinter, så att alla utsigter att få honom till måg hade gått upp i rök, derest man icke beqvämat sig att uppoffra sin fördom för moster Malin. Men allt det der är ju endast illusioner, som aldrig skola förverkligas. Och hvad det skall blifva förfärligt tråkigt der borta; hvilka scener; huru......... : Dörren slogs upp och professorskans styfva och hotande gestalt visade sig. Hon skred in, midt fram på golfvet, och yttrade med sin korta och skärånde stämma: ; Det vill synas som man i dag på allt upptänkligt sätt ville pröfva min långmodighet, genom att trampa under fötterna alla mina befallningar. Är jag icke mera den, som stiftar lag i mitt eget hus? — Skola mina barn uppenbart trotsa min vilja? — Huru kommer det till att du är här på denna timma ? frågade, hon vänd till sonen. Derföre, mamma, att jag önskade språka en stund med mn syster. Men du vet ju, att jag icke tål det man öfverträder den ordning jag faststält, och hvad du hade att säga din syster var väl icke an