Fr von Krug böjde majestätiskt på hufvudet och gick med stel hållning ur rummet och upp till sin sängkammare. När dörren slöt sig efter modren, drog Albertine en djup suck, full af lättnad, och ilade med snabba steg upp på sitt rum, sedan hon först hört dörren till : modrens igevläsas. I hvarje vrå af Albertines med sträng symmetri ordnade kammare återfann man spår af modrens smak, och ingenting, som utvisade en ung flickas täcka bostad. Allt det förtjusande behag, som plägar utmärka nittonåriga tärnors boningar, var bannlyst från Albertines. Inga blommor prydde den, ingen fogel sjöng der sin glada sång, ingen liten bokhylla antydde att egarinnan ofta sysselsatte sig med sitt och andra länders utmärkta författare. Nej, dyrbara, massiva möbler, Snörrätt uppstälda omkring väggarnes tunga damastgardiner och en med:silfver öfverhöljd toilett utgjorde möbleringen.. Öfver det hela hvilade något kallt och stelt, som bortjagade all trefnad. Albertine kastade sig ned i soffan, slängde de båda dynorna dångt ifrån sig, skuffade pallarne ut åt golfvet och tryckte sedan händerna emot bröstet, under det hon för sig sjelf hviskade: -O min Gud, ett sådant slaflift Derpå sprang hon upp, sköt med fart emmorna från sina bestämda platser, vände upp och ned på alla dyrbarheterna på töilettbordet och framkallade -dymedelst en fullständig oordning 1 rummet; I samma ögonblick då den unga flickan gaf luft åt sina upproriska känslor,då hon rubbade allt hvad som fanns i rummet ifrån de af modren bestämda platserna, hördes en vagn. rulla, ocK hon såg sin mor fara bort. I detsamma öppnades äfven dörren, och! en ung flicka vid Albertines ålder, med en