Aftonbladet – 30 augusti 1858, sida 2

Genom sitt asiatiska haremslif hade Osman vänjt sig ifrån alla lagliga och alla långvaigare förbindelser med qvinnokönet. Omgifven af slafvinnor, hvilkas egare han var, och öfver hvilka han kunde förfoga efter godtinnande, dolde han sina tycken och bibehöll ngen favorit så länge, att något sqvaller kunde upplysa Zobeideh derom : och gifva henne anledning till nya hämdförslag. Det var allt hvad Zobeideh vann. För öfrigt köpte och sålde han slafvinnor nästan hvar lag. Han plägade äfven tillbringa hela dagar och ända till veckor utomhus, under förevändning af besök hos sina vänner på landet. Han hyrde sjelf ett vacket landtställe vid Bosforen, der han ofta vistades, men dit ingen från hans harem fick komma in, emedan, sade han, der var för trångt för dem. Zobeideh hade sålunda ingen medtäflarinna vidare att ,straffav; men hvarken hennes lycka eller hennes. lugn hade vunnit derpå. Hon märkte ej till Osman, utom på sällsynta mellantider; och vid dessa korta möten visade han henne en kallsinnighet, långt grymmare än all hans förra obeständighet. Hvad förmådde hon emot denne nye fiende? Om hon utgjutit strömmar af blod, skulle hon icke kunnat besegra den. Hvad skulle hon icke velat gifva för att kunna härleda denna kallsinnighet ifrån någon lefvande rival, från hvilken ett brott kunnat befria henne! Åtminstone kunde hon ha hoppats det; men här var inZen sådan förhoppning möjlig. Zobeideh var emellertid född till kamp; anken på att underkasta sig nödvändigheten nade aldrig fallit henne.in. I hvad fall som relst grubblade hon blott på medel att segra, udrig på stridens lämplighet. Denna gången og hon sin tillflykt till signerier och derefter ill kärleksdrycker, hvilka skulle återväcka Osmans kärlek för henne. Kärleksdrycker och signerier, omvexlande, förenade, mångdubblade i oändlighet, hade ingen annan verkan än att upprätthålla Zobeidehs mod genom att smickra hennes dåraktiga förhoppningar, och att till en början förstöra Osmans helsa och