(icke teaterälskaren) och erhöll af honom ett slag i jansigtet, som -hon ögonblickligen besvarade med en dugtig örfil. De respektive parternas anhängare blandade sig nu i siriden, som snart blef allmän och ytterst liflig. De kämpande, som voro kostymerade sfter adertonde århundradets mod, slogos med sådan örbittring, att den bestörta publiken, som hörde allt, nen ingenting såg, kände sin nyfikenhet växa med hvarje sekund. Då densamma uppnått kulminationspunkten, skallade salongen af det enhälliga ropet: Upp med ridån! :Befallningen åtlyddes, och aldrig hade man sett en så ursinnig batalj levereras på någon scen. Det gick så långt, att hjeltinnan för aftonen, kostymerad som dröttning, i sin nöd föll på knä för publiken och ropade på polis. I detta ögonvlick visade sig tvenne särskilta afdelningar af stadsvakten på scenen och bemödade sig att åtskilja de af raseri skummande kämparne. sArrestera dem illa! ropade en af befälhafvarne för vakten. Vid essa ord förenade sig de fientliga armåerna under en och samma fana, kastade sig öfver vakten och agade den bort från scenen. Nu infunno sig äfven nånga af. åskådarne på skådeplatsen och kampen upplågade på nytt, men numera mellan trenne parsier. Ändtligen beqvämade sig de stridande, dels nttröttade af den långa och mödosamma kampen, dels af fruktan för den väpnade styrkans inblandving, till ett vapenstillestånd. För att göra slut på saken, betalte direktören till hvar och en af åskålarne, som ansåg sig icke hafva fått full valuta för sina penningar, dessa tillbaka, och härmed hade representationen en ända. o— Amerikanska sohaokspelare. Den i Berlin tkommande Schachzeitung, meddelar åtskilliga no iser om schackspelet i England och Amerika. Man ihemtar deri, bland annat, att den sammankomst f British Chess Association, som den 22 Juni detta ir skulle ega rum i London, för vinnande af ändanålsenligare arrangementer och flera deltagare blif. it uppskjuten till slutet af innevarande månad. Emelertid har redan från Amerika anländt en ung mästare i schackspel, vid namn Morphy, som har för fsigt att utmana Englands berömdaste schackspeare, hvarefter han ämnar begifva sig till Tyskland, ör att äfvenledes der häfda sitt rykte som oöfver: vinnerlig. I Amerika har, utom mr Morphy, på senaste tiden äfven uppträdt en annan schackvirtuos vid namn Paulsen; som väckt icke mindre förvåning. after det mr Morphy kort före sin afresa till Europa yckats vinna. sex partier, dem han liktidigt spelade ned förbundna ögon, har mr Paulsen sökt öfverträffs åonom, i det han nemligen nyligen spelade icke minire än tio partier på en gång och med förbundna ögon, samt vann de nio. ? -— Den ena tjensten mot den andra. På stor: Sperans i Paris kontrollbyrå tilldrog sig nyligen föl ande händelse: Dagen förut hade en bland de mest naotabla främlingarne i Paris hyrt sig en loge. Han vetalte, erhöll sin biljett och inlade den sorgfälligt i sin portemonnaie, hvari dessutom fanns 5000 franc: i-guld och banknoter. Med en nabobs bekymmersjöshet stoppade han portemonnaien i rockfickan och begaf äg sedan öfver boulevarderna till Elyseiska i Åt fälten. erkommen hem, saknar han sin portemonaaie; den hade blifvit honom frånstulen i folkhvimlet. Han underrättar genast teaterdirektionen om förtusten af sin biljett samt anmodar en polisbetjent att sripa -innehafvaren deraf, i fall denne: skulle hafva s0g djerfhet att infinna sig vid representationen Zl. 7 om aftonen framlemnas ganska riktigt den stulna biljetten af en herre, som har i sällskap mec sig tvenne damer. Man tager mannen afsides och sörjar förhöra honom, då i detsamma de tvenne damerna utbrista i ett oemotståndligt löje. Den missänkte var nemligen ingen annan än den bestulne sjelf. Några timmar förut hade han genom lokal posten fått sin biljett tillbaka, men endast och alleaast biljetten. Den var beledsagad af följande skrifselse: Ni har — kanske något litet mot er vilja sjort mig en tjenst. Jag vill vara ädelmodigare än ai. Jag. skulle kunna beröfva er nöjet att se Ferraris i den nya baletten, men gör det icke. Detär således ni som blir mig förbunden. Polisen lärer vara sjufven på spåren. — Ny konstruktion på lastvagnar. Problemet att med mindre kostnad än hittills fortskaffa god på lastvagnar har nu blifvit löst. Man harnemligen lyckats konstruera ett nytt slags sådana vagnar, hvilka endast erfordra en tredjedel af den drifkraft, som varit nödig för de hittills brukliga. Samma resultat, som förut vunnits med trenne hästar, kan nu ernå: ned en enda. Besparingen är sålunda ganska stor och behofvet af jernbåhor icke nu så trängande som förut, isynnerher beträffande sådana bibanor, som sunna anses erforderliga för transporten af fabriksoch bergverksprodukter samt råämnen. Förhöjningen i priset för en lastyagn af den nya konstruktionen appgår icke till värdet af en enda vanlig vagnshäst hvarjemte den nyuppfunna vagnens vidmakthällande kostar betydligt mindre än de hittills brukliga vagaarnes, emedan slitaget i den förra är: vida mindre in i de senare. Med hänseende till den minskade underhållskostnaden och vinsten af att icke behöfva mer än en häst i stället för två, är således bespa ringen ganska ansenlig, i följd hvaraf cckså godstransporten måste blifva betydligt billigare. Detta slags vagnar kunna begagnas både på vanliga landsvägar och jernbanor samt äro särdeles tjenliga som lastvagnar vid bergverk, och med säkerhet kan antagas att de inom ett tiotal af år skola uttränga alla andra hittills brukliga. — Vinodlingen å Frankrike. Franske ministern för åkerbruk och handel har låtit kalkylera den föriust, som drufpesten år 1856 tillskyndade de franska vinodlarne. Resultatet blef följande: Frankrike ha; 2,109,647 hectarer vinplanteringar, som i medelta! lemna 44,990,647 hectolitrer vin årligen. Ar 1856 skördade man dock endast 9,369,672 hectolitrer, medan alkoholsproduktionen, som i vanliga år uppgår i medeltal till. 1,126,000hectolitrer, nedsjunkit till 172,000. Vinskörden utgjorde sålunda år 1856 öfver hufvud endast en femtedel, och alkoholsproduktionen endast en sjundedel af hvad ett normalår lemnar. a er a mktstsasesssså