Aftonbladet – 28 augusti 1858, sida 1

verlemna detta lif åt hennes godtfinnande. Må hvad som helst himlen ha beslutit hända mig sjelf; men jag skall icke se henne taga med sig i grafven den tron, att det är jag som störtat dit henne. Zobeideh kom alltså. tillbaka till Kassiba, som hon fann upphetsad och trött genom läkarens besök. Så snart den unga flickan fick syn på henne, frågade hon ifrigt om hon hade talat med doktorn och hvad han sade. Hvarifrån kom : det onda? Hvari bestod det? ... Tanken: att hon icke kunde lita på Zobeidehs ord flög i detsamma genom hennes hufvud. som en blixt; hon tvärtystnade med ett jemmerrop och föll blek. och vanmäktig tillbaka på kuddarne. Zobeideh var lika .blek som den. dödssjuka flickan, och omen främling hade fått se dem i detta ögonblick, så skulle han icke kunnat säga hvilken det varit, som läkaren fält dödsdomen öfver. Men cirkassiskan hade stålsatt sig på förhand emot de marter hon ämnade gå till. mötes, tog med lugn. plats bredvid Kassiba, fattade hennes hand och sade: Kassiba, min älskling! Doktorn säger att ditt onda kommer endast af din själsoro. Kassiba lyfte upp hufvudet, och en blick af glädje lyste i hennes halfslocknade blick. Endast? upprepade hon med matt röst. Doktorn har sagt det?, Men tanken på det hemska intresse, Zobeideh hade iattöfvertyga henne om hvad hon berättade, vaknade åter. Hon skakade på bufvudet, tryckte händerna mot pannan och ropade: Ack! Kan jag tro det? Är det sanning? Ack, sanningen, hvar är den? Får jag någonsin veta den?? Du:skall få veta deny mitt barn; du skall få veta.den nu i detta ögonblick; ty jag: har föresatt mig det. Jag har hittills fåfängt sökt föra dig bakom ljuset, för att skingra din