Aftonbladet – 23 augusti 1858, sida 3

UM MM en turkisk näsduk af hvitt musslin, broderad med silke i brokiga färger; ett af hörnen var skrynkladt och broderiet tycktes der mörknadt och örent. Begagnande den allmänna förvirringen, som tillät henne att för en eller annan minut aflägsna sig obemärkt, var hon inom några ögonblick i Zobeidehs rum. Der .stod på spishällen en lampa; veken röjde att den endast brunnit en kort stund, men det oaktadt var:blott helt litet olja qvar. Maleka tryckte handen till hjertat... hon visste allt, nu! Shemsheh hade fallit offer för ett lönmord, och mordets upphof — Maleka kunde ej tvifla derpå — var hennes lefnads följeslagerska, var den, som begges barn hvar dag kallade mor. Slut på förra afd ningen. — SENARE AFDELNINGEN. 1. Nafize ooh Ibrahima. Efter den hemlighetsfulla tilldragelse, som för Osman bej hade fördystrat hans hem, lyckades han snart nog att återvinna ett visst välde öfver sig sjelf. Bestörtningen hade hänfört honom till öfverilade utbrott af sorg, som han vid mera återvunnerr sjelfbeherrskning ångrade; isynnerhet då han ganska väl insåg hurw vådligt det skulle vara för ordningen inom hans harem, om man der tilläts inbilla sig att minnet af en trolös slafvinna kunde hos honom qvarlemna någon djupare saknad. Osman ansträngde sig derföre på det berömligaste för att återvinna den afmitta fryntlighet, som vanligen utmärkte honom; men om han än lyckades härvid i utvärtes skick, så skedde det likväl på bekostnad af hans inre frid. Antingen han nu fortfarande grämde sig öfver Shemshehs död, som allmänt till