Antagande att vi i lördagsnumret ådagalagt, det magistratens kallelse till sammanträdet å rådhuset i öfvermorgön icke omfattar alla som rätteligen bort vara inkallade, måste vi anse ett af magistraten, efter vår åsigt, begånget misstag på grund af felaktig tolkning af 14 S R. O. icke kunna hindra vederbörande valberättigade att göra bruk af den dem genom grundlagen tillförsäkrade politiska rättighet. Om t. ex. stadsmäklare, skeppsklarerare, tidningsutgifvare och badaremästare inställa. sig vid sammanträdet, så kan visserligen mägistraten förmena dem att för tillfället deltaga i förhandlingarne och besluten; men de kunna likväl, genom att få en sådan magistratens åtgärd upptagen till protokoll med vederbörlig besvärshänvisning, bevara sin rätt och få föremålet för tvisten, frågan om de skola vara politiskt berättigade, hänskjuten under högre auktoritet. För sakens lösning på denna väg, så att någon osäkerhet i framtiden ej må råda om t. ex. åkare skola anses idka yrke som till borgerlig näring räknas, är alldeles tillräckligt att blott en från hvardera af de uteslutna medborgareklasserna uppträder med yrkande att få deltaga i förhandlingarne. Det vore derföre utan tvifvel önskligt att statsmäklare, skeppsklarerare, tidningsutgifvare, teaterföreståndare, kommissionärer, båtskeppare, utskänkare, badaremästare, åkare m. fl. uteslutna: klasser sinsemellan öfverönskomme och utsåge hvar sin medlem, som för grundsatsens skull uppträdde med yrkande att blifva ansedd shafva den i 14g6R. O. omförmälda valrätt. Hela besväret dermed bör ej kunna upptaga många minuter, och magistraten skall säkert vara dem tacksam, hvilka vilja bidraga att bringa tolkningen af den obestämda grundlagsparagrafen på det klara. Men sedan det är för tillfället afgjordt, hvilka magistraten anser sig böra höra öfver det förhandenvarande ärendet, så är detnödvändigt att hafva bestämdt på hvad sätt beslut skall fattas, i händelse olika meningar söka göra sig gällande, och ingendera åsigtens förfäktare vill gifva vika för den andras. Vid sådant förhållande -skulle omröstning ifrågakomma, i hvilket fall naturligtvis mycket beror på röstberäkningsgrunden. Vi hafva hört en och annan förmoda, att härvid skulle skatten till staden vara stadgad såsom röstberäkningsgrund. Detta är likväl ett fullkomligt misstag, ty det är blott för sådana städer der valen hittills omedelbart försrättats?, som beloppet af skatten till staden är röstgrund i fråga om ändring af valordningen, och i Stockholm har icke varit omedelbart valsätt, utan val genom elektorer. Hade fråga nu varit om att blott ändra valsättet för de gamla klasserna, :så hade helt naturligt ändringsfrågan bort behandlas inom klasserna, der hvarje medlem utöfvar den personliga rösträtten med en röst, hvarefter hvarje klass i hufvudbeslutet finge deltaga med det antal röster, som kongl. brefvet af den 30 Mars 1349 och 24 Januari 1851 bestämmer; men då nu här är fråga, icke blott om att ändra den hittills gällande valordningen för det gamla borgerskapet, utan äfven om en stor mängd nya valmanskategoriers upptagande, och dessa nya valmän enligt grundlagen hafva lika god rätt som de äldre att i beslutet deltaga, utan att vara i klassifikationen inbegripna, så är ett sådant sätt för frågans afgörande uppenbarligen otillämpligt, och den enda återstående utvägen är att lemna klassfördelningen ur sigte, så att valmännen i gemensamt möte komma att fatta beslut efter personlig rösträtt med en röst hvardera, alldeles såsom inom de gamla borgerskapsklasserna. Detta är en af de vigtigaste punkterna i formelt hänseende, och vi förmoda att ingen skall med hopp om framgång vilja bestrida att så bör tillgå. Att något beslut i hufvudsaken vid detia sammanträde kommer att fattas eller ens kan fattas på den ståndpunkt, uppå hvilken frågan ännu befinner sig, betvifla vi högligen. De olika åsigterna komma utan tvifvel att mäta sig med hvarandra uti en diskussion, som måhända icke hinner längre än till den frågan, huru och på hvad sätt omröstningen vid detta sammanträde af de valberättigade skall ega rum, förutsatt att meningarne härom kunna vara delade och att man från något håll skulle yrka, att denna omröstning skulle ske annorlunda än genom enkel röstb-räkning. Sd Skulle man komma derhän att besluta ned-j sättandet af en komitå, för att revidera och omarbeta de af magistraten framlagda; i alla händelser mycket bristfälliga och felaktiga förteckningarne, så torde: det bli af nöden att någon af-de nästföljande dagarne ett särskilt sammanträde utlyses för ett dylikt val, ty då det är fråga om att de olika åsigterna och meningarne härutinnan skola få fritt göra sig I gällande, faller det af sig sjelft, att ledamöterna i en dylik komitå icke kunna af någon, vare sig hvem som helst, föreslås och derigenom liksom påtvingas församlingen, utan åste utses genom omröstning medelst slutna edlar. Svenska Tidningen har svårt att erinra sig, t vid de valberättigades sammanträde å hufvudstadens rådhus i sistl. April månad hrr Brinck och Spångberg yttrat någonting som innebar en hyllning åt den personliga rösträtten och som derföre helsades med allmänna bifallsyttringar. Vi skulle alls icke förundra oss, om Svenska Tidningens referent slagit döförat till för de vttranden som vi här afse: KVARTEN