Aftonbladet – 21 augusti 1858, sida 3

—V,H5H -Haf-sin ursinniga förskräckelsey kände:han, sig verkligen illa till mods och skyndade atgöra slut på ett uppträde, som börjat blifva honom alltför plågsamt... Ingenting brådskade, och ögonblicket syntes honom ännu icke vara inne att yttra: sig oåterkalleligt. Han hade tecknat åt de svarte att föra ut Shemsheh, blott för att hålla henne instängd medan han afgjorde hennes öde; men Sheisheln, som var genom haremssagorna van attide svarta blott föreställa sig bödlar, upphof sådana Jemmerskriy, att han nödgades afstå från denna befallnings: fullföljande, : Maleka erbjöd sig sjelf att föra henne i det rum i pan som utsåges till rennes fängelse, och Osman omfattade med fver detta anbud. Den arma Shemshehs glädje blef stor, när 107 såg sig i ett rum, som hon kände förut, och ensam med Maleka, skild ifrån de svarte. och deras blickar; men glädjen varade icke länge, och hon återföll snart i samma till vansinnighet gränsande: tillstånd. Hon trodde sin dödsdom redan vara fäld. Hon bad Maeka upplysa henne om lättaste sättet attskilas vi livet och att hjelpa sig derifrån så snart som möjligt, innan negrerna kommo.igen. Valeka sökte vända hennes tankar ifrån lifvet: Bortom grafven; men Shemsheh återkom allt emt mad rysning till denna hemlighetsfulla verld; man skulle kunnat säga att hon trodde vighetens lagar skrifna af-paschar. Hon minles emellanåt sin glada kärlek, sin sällhet, sin: stolthet, och förundrade sig. att man kv.ade på illvar vilja förmå henne underkasta sig, det prådstörtande utbytet af all. denna njutning: mot döden. Maleka tillbragte flera titg. mar 108 det stackars offret och. sökte ömsevis: kingra hennes tankar. trösta henne, lära kienne: örsakelse, och lemnade henne. icke förr än 10n aett henne duka under: för själsangtränguingarne och falla i ett slags Åvala. (Forts)