Aftonbladet – 21 augusti 1858, sida 2

Oswald skulle infinna sig der förklädd till modkrämerska, och utbjuda ett nytt slags broderier söm Shemsheh velat hafva hemburna för att få granska dem närmare och lära sig eftergöra; och detta skulle möjligen kunna föranleda nya besök af den föresifna brodösen, Tör att fortsätta undervisningen. Planen var icke så illa uttänkt. I fall den verkstäldes med de noggrannaste försigtighetsmått, och besöken icke förnyades alltför ofta, så kunde man smickra sig med att undgå faran. Ett vilkor för framgången var likväl aw en sådan rival som Zobeideh icke skulle funnits oupphörligt på utkik för att speja efter Shemshehs minsta felsteg och störta henne i bråddjupet vid första snafning. Tärningen var kastad och dagen utsatt för Oswalds första besök. Redan på morgonen märkte Zobeideh att Shemsheh var ovanligt blek och syntes orolig. Shemsheh, å sin sida, gjorde öfvermenskliga ansträngningar för att visa sig lugn och munter och sökte närma sig Maleka, men undvika Zobeideh. Det var mot middagen, då damerna voro församlade i den förnämsta salen, efter den andra gemensamt intagna måltiden, som en slafvinna kom och anmälde för Shemsheh, att en modsömmerska sökte henne; Jag kommer,, svarade Shemsheh med svälvande röst; hon var icke alldeles viss på att hennes ben skulle förmå bära henne tills hon kommit ut ur salen, Zobeideh, som märkte hennes förlägenhet, föreslog att låta modsömmerskan komma in; det skulle göra henne sjelf mycket nöje, sade hon, att se på profveria. Jag skall först gå ut och se om de förtjena betraktas, inföll Shemsheh, och i det fallet skall jag bära in dem hit sjelf. Dermed grep hon sig an, samlade alla sina krafter, höll andan för att hejda sin hjertklapp